Katastrofsjuk

Givetvis ska man passa på att bli sjuk såhär inför studande tentaperiod. Ganska typiskt, speciellt med tanke på att exakt samma sak hände inför förra tentaperioden vilket medförde att jag missade min tenta där.

Det jag irriterar mig på mest, förutom att ha ont i halsen, är att jag inte kan träna. För någon som gymmar 4 dagar i veckan så är avbräcket från träningen något som gör mig ledsen. Det enda positiva i allt negativt är att jag enklare kommer lyckas hålla min deffdiet när jag nu är sjuk, är alltid väldigt osugen på mat i sjukdomstider.

För att inte göra inlägget helt värdelöst, bjuder jag på en av mina favoritlänkar med Warren Buffet. Warren Buffet MBA talk, finns i flera delar (kommer inte ihåg hur många), men jag måste ha sett klippen minst fem gånger.

http://www.youtube.com/watch?v=DfuXKpMFUjc

Mvh David

Investeringars enkla regler

Det finns två regler gällande investeringar, vilka ifall de efterlevs kommer att göra mången man rik. Reglerna är som följer...

"Rule No. 1: Never lose money. Rule No. 2: Never forget rule number one."

Världens genom tiderna mest framstående investerare, Warren Buffet, är upphovskällan till dessa visdomsord, och faktum är att dessa ledord alltid kommer att vara aktuella för investerare. Givet att man lyckas följa båda regler, kommer du som investerare att ha mycket på fötterna för att kunna uppnå mer än tillfredsställande avkastning över en lång tidshorisont.

För att lyckas med ovanstående, krävs det framför allt i mina ögon en enorm disciplin att ständigt låta de investeringar man gör, baseras på variablerna värde och pris, där pris är vad du betalar för det värde du får. Priset styrs av marknaden, värdet styrs av kvaliteten på det underliggande företaget du köper. Hög kvalitet är alltid värt en premie, och riktigt låg kvalitet är nästan under inga omständigheter något du som investerare ska försöka ge dig in i.

Aktiemarknaden som sådan möjliggör för människan att delta i några av sina favoritsysselsättningar: spå i kaffesump, leka Gud och cementera en övertro på den egna förmågan, för att nämna några. Detta är något jag kommer att fortsatt skriva om här på bloggen. Det jag i huvudsak tänker ta upp nu däremot, är att marknaden som sådan även möjliggör för "vanliga" människor att investera "riskkapital" i företag som av olika anledning behöver finansiering på börsen. Att man som privatperson deltar med egna pengar, för att få en andel i ett företag, är själva grunden till hur aktiemarknaden fungerar.

Företag som söker finansiering kan alltså söka denna finansiering på aktiemarknaden, genom att trycka upp nya aktier och notera sig själva. Skräckexemplen är många på de företag som sökt väldigt omfattande finansiering via aktiemarknaden utan att någonsin gett någonting tillbaka till sina ägare, och dessa förhoppningsbolag har ofta flera saker gemensamt. Bland dessa varningstecken, kan nämnas:

• De verkar ofta inom en genre som är "nymodig"/modern (ex.v. forskning eller ny teknik).
• De har aldrig producerat vinstpengar.
• De har en tvivelaktig ledning som hellre snackar visioner än siffror.

Typexemplet på ett sådant företag är Morphic, ett totalt ofokuserat "cleantech"-"bolag" (jag sätter citationstecken om 'cleantech' då jag anser att företaget mer verkar vilja ge sken av att vara cleantech än att faktiskt vara det, och även runt 'bolag' då jag mer tycker att företaget är ett pyramidspel än en riktig bolagsverksamhet). Bolaget har under de senaste åren hunnit med att snacka sig mycket varma om framtiden, och om hur de kommer att förändra världen med sin teknologi och sitt miljötänk. De har även hunnit med något tiotal nyemissioner (antalet är egentligen oväsentligt, omfattningen är det intressanta), men har inte för den sakens skull lyckats producera någonting av det de har lovat. Företag av denna typ är förenat med stora risker av permanent förlust av kapital för dig som investerare, och ifall vi går tillbaka till de två investeringsreglerna, kan vi då påminna oss själva om att vi skall hålla oss borta från denna typ av sanslösa spekulationer.

Aningen brist på fokus i detta mitt inlägg, jag hoppas att det klarar sig i vilket fall.

Mvh David

Århundratets börsår för mig?

Ja, året har sannerligen inte varit särskilt friskt. Det är lite svårt att räkna på hur väl jag egentligen ligger till, men i runda slängar är jag upp 160% för året. Avanza har varit den mest bidragande aktien i och med att jag har ökat kraftigt där, samtidigt som även Nobia, SHB, HQ och egentligen alla andra innehav har hjälpt till rätt kraftigt.

Min portfölj är även den något uppdaterad i dagsläget. Efter noggrann utvärdering har jag faktiskt sålt mina HQ-aktier så sent som i förra veckan. Jag kan även konstatera att jag inte är helt nöjd över de analyser jag tidigare har presterat avseende bolaget - utan jag kan nog tycka att jag har bedömt bolaget lite för mycket sken av vad konsensusvärderingar legat i övrigt för den typen av bolag. Jag tror inte alls att HQ går en mörk framtid till mötes, men jag upplever en kraftigt ökad konkurrens och prispress samt även ökat medvetande inom just private-banking-området, vilket gör att de på sikt kan få svårt att nå upp till historiska marginaler. I sken av detta ser inte caset tillräckligt bra ut. HQ är faktiskt det bolag jag har haft längst i portföljen och därefter sålt, vilket föranleder att jag kommer få betala en del skatt för den kraftiga värdeökning de medfört.

Jag har även investerat rätt kraftigt i Castellum under hösten. Min GAV ligger någonstans under 50 SEK, och jag kan väl konstatera att jag har haft turen på min sida även där och mycket snabbt fått erfara en snabb och kraftig uppvärdering. Jag bedömer fortfarande priset som attraktivt dock.

Anledningarna till min inaktivitet har varit många, men mynnar naturligtvis ut i min olust att blogga. Vi får se om det blir bättre en tid framöver nu. Jag känner att jag har en del att skriva om: förhoppningsvis kan jag producera något inom närtid som handlar om att det faktiskt går att hitta KATASTROFBOLAG på alla marknader, oavsett hur undervärderade eller övervärderade marknaden är som helhet. Mitt absoluta hatobjekt morphic har inte konkat än, men vi får se hur lång tid det tar.

Mvh David

Liten Uppdatering

2009 har varit väldigt sjukt för mig i börsväg. Minskade kraftigt ned på belåningen för att sedermera totalt få den att försvinna under slutet av 2008, i och med att Avanza bryskt sänkte belåningsgraderna på en massa papper, vilket ifall det hade velat sig illa hade gjort mig överbelånad. Därför har jag inte investerat så stort som jag hade önskat, under början av 2009. Hursomhelst ligger portföljen, trots detta, plus en bit över 60%. Egentligen har alla mina innehav agerat draglok, men särskild hjälp har jag ju naturligtvis fått av Avanza, HQ, SHB och Nobia (vilka jag ökade kraftigt i när det såg som värst ut). Ställde sedan ut lite säljoptioner i HM i början av januari, vilka jag i dagsläget kan handla tillbaka över börsen för en tiondel av utställningspremien.

Alles gut med andra ord, det tråkiga är väl att det inte går att hitta lika uppenbara steals som Nobia och Avanza var för några månader sen. Avanza är för övrigt det senaste innehav jag har ökat i, först på 93 och sedan på 104. Lycka till och väl mött!

Mvh David

S WE CAN

Idag kom Mona Sahlin ut med något som kanske blir ledorden för det fortsatta politiska arbetet. Med slagdängan S WE CAN blir det kanske svårt för borgerligheten att få upp en riktig fight i den kommande valrörelsen. Frågan är dock om slagdängan verkligen var så genomarbetat som man som väljare verkligen kan förvänta sig. En snabb sökning på google sverige gör gällande att första söksträngen på S WE CAN inte helt oväntat är hemsidan www.swecan.org , vilket är en organisation som "verkar för information om cannabis, hasch och marijuana och legaliserandet av densamma i Sverige.". Inte på något sätt för att Socialdemokraterna har något med denna organisationen att göra, men det är ju klart att någon form av duktigt promotionarbete för att få bort organisationen från googles förstasida är att önska ifall slagdängan ska kunna utiliseras på bästa möjliga sätt.

Jag är inte politiskt aktiv på något sätt, och bloggen här är partipolitiskt obunden. Hursomhelst måste jag bittert konstatera att jag inte är nöjd med det oppositionsarbete som Mona Sahlin utför. Orden barnsligt, oeftertänksamt, oprofessionellt och populistiskt beskriver rätt väl vad jag känner om henne och hennes politiska arbete. Detta har ingenting med hennes privatliv att göra, jag ger personligen blanka fasen i vad hon gör på sin fritid då detta inte har någon som helst koppling till hur bra eller dålig hon är som politiker. Däremot måste jag säga att jag ledsamt kan konstatera att jag saknar en riktig Socialdemokratisk partiledare, oavsett om de sitter i opposition eller regering. Göran Persson var en sådan man vilken jag har stor respekt för och personligen hade kunnat se som fortsatt partiledare. Anna Lindh var en sådan kvinna som jag önskat hade kunnat leva till att fylla denna viktiga roll för det svenska samhället och det Socialdemokratiska partiet. Dessa två människor fick sina positioner på grund av sin kompetens, till skillnad från Mona Sahlin som alltmer verkar ha fått sin post på grund av ett tydligt socialdemokratiskt maktvakum och ett sug efter att ha en kvinna på posten som partiledare, vilket fick ta överhanden när alla framstående socialdemokratiska kompetenta kvinnor tackat nej.

The Snowball

Efter ett mindre missöde blev min Snowball-bok försenad, jag fick den dock lyckligtvis på julafton.

Boken handlar om världens rikaste man, Warren Buffet, och är en biografi som på ett omfattande sätt och i mestadels kronologisk ordning går igenom Buffets liv från liten pojk till stor pojk med mycket pengar.

Jag var redan fascinerad av Buffet, så oavsett vad boken hade gett mig hade jag förmodligen varit nöjd så länge jag blivit mer insatt i Buffets liv, men faktum är att boken är väldigt välskriven och omfattande. Boken rekomenderas mycket varmt, precis som allt annat man kan komma över i Buffet-väg.

Mvh David