tisdag 20 juni 2017

Kungsleden - en värdefull läxa i bolagsstyrning.

Kungsleden är ett fastighetsbolag som historiskt (läs: när jag blev intresserad men var totalt okunnig beträffande aktier) förknippades med hög transaktionstakt under ledning av Jens Engwall - nuvarande VD på Hemfosa. Från Engwalls sista VD-ord, i årsredovisningen 2005 (vilken märkligt nog inte är rättlänkad på Kungsledens hemsida) påtalas att aktieägarna i Kungsleden under Engwalls ledning blev belönade med en kumulativ årlig avkastning om 42 procent från börsnoteringen 1999 till och med 2005. Engwall kvarstod 2006 som VD i Kungsleden till 1:a juli och var tillgänglig som rådgivare till den 1a januari 2007, även under 2006 gick aktien starkt på börsen men utvecklingen därefter har varit mycket dålig. Engwall ägde vid årsskiftet 2005/2006 aktier i Kungsleden för lite över 60 miljoner, vilket då var mer än tio gånger Kungsledens lönekostnad för Engwall (inklusive sociala kostnader o dylikt). Numera är Jens Engwall VD för det börsnoterade samhällsfastighetsbolaget Hemfosa, vid årsskiftet 2016/2017 ägde han aktier i Hemfosa för ca 290 MSEK. Engwall uppbar för åren 2016 respektive 2015 en lönekostnad för Hemfosa om 7 MSEK respektive 6 MSEK.

Bolaget har kraftigt underpresterat såväl bredare svenska börsindex som fastighetsindex under den senaste tioårsperioden, tyvärr verkar inte Kungsleden länka in totalavkastningen på det fastighetsrelaterade jämförelseindexet på sin hemsida, men resultatet är tio förlorade år med bland annat skattesmäll och två nyemissioner för aktieägarna. Nuvarande VD Biljana Pehrsson tillträdde den 1a september 2013, totalavkastningen för aktieägarna sedan dess är ca 34% vilket motsvarar en årlig avkastning om ca 6%. Totalavkastningen för det breda OMX Stockholm Real Estate PI har under samma period varit ca 120%. I dagsläget handlas bolaget till strax under eget kapital, vilket implicerar att aktiemarknaden antingen har lägre förväntningar om bolagets fastighetsvärden eller dess förvaltningsförmåga. Vid årsskiftet 2016/2017 ägde Biljana Pehrsson aktier i Kungsleden för strax under 2,5 Miljoner, att jämföra med Kungsledens samlade lönekostnad för henne på ca 8 MSEK 2016 och 9,5 MSEK 2015 (vilket alltså är strax över Engwalls lönekostnad).

Jag tror att aktieägarna i Kungsleden skulle gagnas och gagnats ifall Biljana Pehrssons ekonomiska intresse i bolaget i huvudsak bestod av förräntning av aktieägarkapital, och inte av uppburen lön. Relativt sin lön ägde Jens Engwall som avgående VD för Kungsleden över 30 gånger mer aktier än vad Biljana Pehrsson gjorde vid senaste årsskiftet. Sedan dess har hon ökat sitt aktieinnehav med 18 000 aktier, vilket gör att detta aktieinnehav i dagsläget motsvarar ett värde av ca 3,2 MSEK. Ifall jag var styrelseledamot med stort aktieinnehav i Kungsleden hade jag föreslagit för bolagsstämman att instifta ett incitamentsprogram inom vilket en stor andel av VDns lön bands till aktiekursens långsiktiga utveckling relativt fastighetsindex. Dessvärre har även Kungsledens styrelse överlag väldigt begränsade aktieinnehav i förhållande till sitt styrelsearvode, ett sådant förslag ligger därmed förmodligen långt borta.

Det finns mycket mer att säga om Kungsleden (och i viss mån även Hemfosa) beträffande bolagsstyrning, exempelvis det orimliga i att göra simultan nyemission och utdelning. För att undvika att bli alltför långrandig...

Tills nästa gång,

David

måndag 13 februari 2017

Bloggen är tyst när jag gör research

Har de senaste veckorna spenderat mycket tid med att researcha tre olika bolag vilka blivit del av min aktieportfölj. Därutöver har flera av mina innehav haft rapport, än så länge har alla bolag överraskat positivt.

Det följer av sakens natur att jag då blir tystare. För mig är bloggen ett redskap att få skriva av mig, bolla tankar med intresserade, och också få ett tidsavtryck om hur min utveckling sett ut kunskapsmässigt på investeringsfronten.

Hursomhelst, jag kan lämna er läsare med ett par tips för den som vill lära sig mer om bolagsstyrning och aktieägarvärde:

Bolag med en verksamhet som kännetecknas av en komplex finansieringsstruktur,  ger enligt min erfarenhet upphov till störst spridning på hur pass välskötta bolagen inom sektorn blir. Detta blir mycket tydligt när man jämför bolag inom fastighetssektorn, fibersektorn, teleoperatörer eller banksektorn för att ta några exempel. Misstag förstärks i skuldsatta industrier, samtidigt som operationell skicklighet kan få en multiplikatoreffekt åt det positiva hållet. Beträffande detta, så kommer jag när jag får lite mer tid över, skriva ett inlägg om detta där jag kommer diskutera Kungsledens bolagsstyrning - och kanske lite till.

Håll till godo tills dess, nu när jag informerat om att uppdateringar stundtals kan ske mer sporadiskt, är min avsikt att inte tråka ut er med den här typen av innehållsfattiga inlägg framöver.

Tills nästa gång,

David

onsdag 8 februari 2017

Fastighetsbolaget Hemsö - Rapportkommentar

Hemsö är ett fastighetsbolag inriktat på samhällsfastigheter. Tidigare har bolaget varit helägt av Kungsleden, för att sedermera bli utköpt av Tredje AP-fonden. Sedan 2013 äger Sagax 15% av Hemsö, medan Tredje AP-fonden äger resten. Den som vill läsa mer om Hemsös historia kan antingen läsa mer på hemsidan eller i den senast publicerade årsredovisningen (2015).

Igår publicerades Hemsös bokslutskommuniké för år 2016, nedan följer mina övergripande kommentarer.

Säkerställda skulder
Hemsö har de senaste åren ändrat sina finansiella mål kraftigt, och särskilt det beträffande hur stor andel av bolagets fastigheter som skall vara finansierade med säkerställda skulder. Detta mål har ändrats kraftigt över åren. Vi kan notera från Årsredovisningen 2013 att bolaget vid det tillfället inte hade ett mål om hur hög den säkerställda skulden skulle vara. Från Årsredovisningen 2014 kan vi utläsa att målet vid det tillfället var att ligga mellan 15% och 30% i säkerställd skuld. År 2015 hade målet blivit att maximalt endast maximalt 20% ska vara finansierat med icke-säkerställda skulder. Den faktiska utvecklingen för säkerställda lån har sett ut som följande:

2012-12-31: 62,5%
2013-12-31: 40,6%
2014-12-31: 29,2%
2015-12-31:15,4%

Under 2016 har den säkerställda låneskulden ytterligare minskat, och hade i slutet av kvartal 4 gått ned till...

2016-12-31: 7,7%

Det slår mig som att ett mycket målmedvetet och intelligent arbete ligger bakom att över tid få ner den säkerställda låneskulden. Hemsö får mycket förmånliga villkor på obligationsmarknaden, som exempel kan anges att senaste obligationen utfärdades den 20e januari 2017 och innebar att Hemsö lånade 500 MSEK till en fast ränta om 0,217%. Bolaget har i dagsläget en disponibel likviditet 12 774 MSEK (!), varav 11 842 MSEK är hänförliga till outnyttjade krediter och 932 MSEK till kassa.

Räntekostnader
flerårsöversikten kan vi se att räntekostnaderna trots ett ökat inslag av icke-säkerställda lån, sjunkit kraftigt de senaste åren:

2012-12-31: 3,42%
2013-12-31: 3,04%
2014-12-31: 2,26%
2015-12-31: 1,95%

Denna trend har fortsatt det senaste året:

2016-12-31: 1,50%

Duration
Jag anger här enbart förändringen för Hemsö mellan 2015 och 2016:

Hyresduration 2015 /// [2016]: 7,6 år /// [8,1 år]
Räntebindning 2015 /// [2016]: 3,6 år /// [4,6 år]
Kapitalbindning 2015 /// [2016]: 2,8 år /// [4,1 år]

I mina ögon är alla ovanstående siffror indikativa om en konservativ finansieringsstrategi. Bolagets belåningsgrad om 64,0% ter sig inte offensivt i det sammanhanget, särskilt som bolaget har ägare med mycket omfattande finansiella muskler.

Förvaltningsresultat
Hemsö levererade under 2016 ett förvaltningsresultat på 1 111 MSEK, att jämföra med 959 MSEK för 2015. Tillväxten i förvaltningsresultatet var alltså 15,84%. Hemsö hade en avkastning på Eget Kapital på 30,4% för år 2016, men detta inkluderar värdeförändringar. Om vi endast ser på förvaltningsresultatet blir den löpande avkastningen på Eget Kapital istället 16,43% om vi räknar med ingående balans EK och 12,81% om vi räknar med utgående balans EK.

Framtid
Bolaget kommunicerade den 6e december 2016 att bolaget sålt en fastighetsportfölj om 1,5 MRD SEK till Samhällsbyggnadsbolaget (SBB). Tillträde kommer att ske den 10 april 2017. Bolaget har under 2017 kommunicerat förvärv om 520 MSEK. Därtill har bolaget en omfattande investeringsportfölj samt ett flertal ramavtal med expansiva verksamheter med behov av mer samhällsfastigheter. Bolaget har också fortsatt utfärda obligationer till förmånliga villkor.

Min bedömning är att Hemsö i närtid kommer att fortsatt sänka sina finansieringskostnader, och att bolaget både kommer kunna höja kvalitén och värdet i det befintliga beståndet genom tilläggsinvesteringar i befintligt bestånd samt selektiva förvärv.

Utan att snurra in er i alltför många detaljer i ett redan långt inlägg, så är min bedömning att Hemsö under de närmaste åren kommer kunna fortsatt hålla en avkastning på eget kapital från den löpande förvaltningen om ca 15%.


Sammanfattning
Sammanfattningsvis får jag säga att jag är mycket imponerad av Hemsös utveckling de senaste åren. Sagax gjorde en investering år 2013 om 285 MSEK för att erhålla sin 15%-iga ägarandel. Baserat på den siffran ser förvärvet mycket bra ut. Att anta 285 MSEK som köpeskilling vid investeringsbedömning är dock kraftigt missvisande i och med att förvärvet betalades med 11,7 miljoner nyutfärdade B-aktier, vilket alltså ledde till en utspädning av Sagax befintliga aktieägare. I dagsläget motsvarar 11,7 miljoner Sagax B-aktier ett värde på ca 1 MRD SEK. Min bedömning, baserat bl.a. på Årsredovisningen för Hemsö Intressenter (Sagax och Tredje AP-fondens gemensamma ägarbolag) är att 15% av Hemsö är värt betydligt mer än 1 MRD SEK. En Eget Kapital-värdering, rakt av, ger ett värde om 1 300 MSEK. Investeringen gjordes dock villkorad med såväl en köpoption för Tredje AP-fonden som en Säljoption för Sagax. Detaljerna av denna är för mig okända, och kan kraftigt påverka det faktiska värdet för innehavet såväl uppåt som nedåt.

Imorgon släpper Sagax sin rapport, ska bli intressant att läsa.

Tills nästa gång,

David

måndag 6 februari 2017

Aktieanalys Avanza - återkoppling

Avanza är ett bolag jag var stor aktieägare i när jag skrev den här bloggen för åtta år sedan. Jag publicerade såväl analys som uppföljningar efter att jag köpt fler aktier här.

Då jag inte längre är aktieägare i Avanza eller planerar att initiera en position i närtid, passar det bra för mig att göra en uppföljning med de tankar jag har om bolaget nu - och hur väl mina tidigare reflektioner slagit in. Jag tänker försöka göra reflektionerna kortfattade och to the point.

Den 28 mars år 2008 skrev jag följande här:

"En högst personlig teori, utan något som helst fackmässigt stöd, är min personliga uppfattning om att det går att skapa riktigt uthållig tillväxt om dels medarbetarna har kul (tänk google), har ansvar och ges möjlighet till kreativa initiativ (tänk google) och dessutom erbjuder en produkt som verkligen "makes sense" (tänk google) - Avanza har allt detta."

På ovanstående punkter ger jag mig själv tre av fyra rätt, och ett svagt "godkänt" i betyg. De tre argumentationspunkterna om att skapa långsiktig tillväxt har vad jag kan se varit starkt drivande till Avanzas positiva rykte och utveckling. Varför enbart svagt godkänt i betyg då? Well, ifall jag kunde inse Googles marknadsposition redan år den 28e mars år 2008, när bolaget handlades till 219,26 USD per aktie, så borde jag åtminstone insett att även Google var en aktie som förtjänade sig en titt. Att år 2008 inse att Google skulle växa under de nästkommande 8 åren är i stort en insikt som belönat en aktieägare med en fyrdubbling.

Hur ser det ut framöver? Jag bedömer Avanzas marknadsposition idag är ännu starkare än vad den var för 8 år sedan. Avanza är idag ett ännu mer självklart alternativ för de flesta som sysslar med sparande på Internet, och banken fyller en god funktion som komplementbank. Bolaget har varit drivande i att pressa priserna på finansiella tjänster, och flera aktörer har över åren försökt att slå sig in på den svenska internetsparmarknaden med begränsad framgång.

I samma inlägg skrev jag följande:

"Tillsammans med flerdubblande av antalet kunder kommer det finnas möjlighet till ett stort sparkapital såväl som ett skyhögt nettosparande. Tillsammans med detta kommer såväl intäkter som vinst kunna öka markant - och med dessa kommer aktierkursen att följa.
 

Avanza beräknas i dagsläget ha 1,3% av den totala svenska sparmarknaden, med ett långsiktigt mål om att 2010 ha 2,0%. Det är i mina ögon rimligt att Internetsparmarknaden över de närmsta årtiondena kommer kunna växa snabbare än sparmarknaden utanför Internet. Om Avanza fortsatt kan ha en bra position på Internetsparmarknaden, innebär detta mycket uthållig långsiktig tillväxt för Avanza. Avanza tror att mer än 50% av allt sparande långsiktigt kommer att skötas på Internet. Med tanke på de bekvämligheter Internet medför, ser jag ingen anledning att ifrågasätta detta."

I stort har det jag skrivit ovan också inträffat. Ur Avanzas åredovisning från 2008 kan vi utläsa att det i slutet av 2008 fanns ett underliggande sparkapital på 34 600 MSEK, något som då uppskattades till 1,2% av den samlade svenska sparmarknaden. I bokslutskommunikén för år 2016 uppskattar Avanza att de en marknadsandel om 3,2%, vilket innebar ett underliggande sparkapital om 231 000 MSEK - en nästan exakt 7-dubbling (!) till följd av ett bättre börsklimat och stora nettoinsättningar. Nettoinflödena har varit helt sanslösa de senaste åren, 2015 låg de på 25 200 MSEK och 2016 på 26 500 MSEK. Hatten av!

Jag gjorde dock en allvarlig felbedömning, nämligen att såväl intäkter som vinster kraftigt skulle öka till följd av det ökade kundunderlaget. Under 2008 tjänade bolaget 6,78 SEK per aktie, och hade bolagets vinster ökat i samma takt som kapitalunderlaget hade alltså bolaget idag tjänat över 45 SEK per aktie. Dessvärre för Avanzas aktieägare, har prispress alltmer pressat marginalerna, och förra året tjänade bolaget 13,45 SEK per aktie.

När jag under 2011 fick indikationer om att marginalerna riskerade att försämras så undersökte jag saken närmre. Min bedömning vid det tillfället var att Avanzas intjäning per sparkrona skulle fortsätta minska. Efter att därutöver fått lite kalla fötter över att Avanzas nettoinflöden starkt samvarierat med en stark bostadsmarknad (under såväl upp- och nedgång), så sålde jag för ca 200 SEK per aktie i början av 2012. Kursen har gått relativt starkt sedan dess, och bolaget har kraftigt överträffat mina förväntningar beträffande nettoinflöden.

Framtiden
Idag är prispressen för Avanza fortsatt stor. Intäkt per sparad krona lär fortsatt att minska under 2017, och min bedömning är att den trenden inte är avstannande på åtminstone ett par års sikt. I något läge lär prispressen avta med följd att lönsamhet då kommer ökar i takt med sparkapitalets utveckling. Jag kan dessvärre inte bedöma när denna "switch" kommer att inträffa.

Avanza är fortsatt mycket välpositionerade. Ett verkligt intressant faktum är att Avanza är mycket starka bland unga sparare med lite pengar. Med tiden blir dessa unga vuxna äldre, och med tiden växer deras sparkapital. Dagens 25-åriga Avanzakunder med kanske 25 000 SEK på kontot, kommer i hög utsträckning istället ha 2,5 MSEK på kontot om 40 år. Om Avanza kan lyckas hålla kvar dessa kunder, så ser vi en väldigt lång trend av kraftig sparkapitalstillväxt för Avanza. En reservation är att jag på ett personligt planfått uppleva att Avanzas kundservice blivit påtagligt sämre, men jag tror ändock att deras goda rykte och överlag nöjda kunder kommer att vara fortsatt lojala under lång tid. Därtill har Avanza idag inte längre klart bäst sparandevillkor, på de flesta punkter skulle jag ex.v. bedöma Nordnet som bättre (courtage, räntor, tillgång till fler marknader).

Det finns fortsatt en osynlig intjäningsförmåga dold i det faktum att marknadsräntorna i dagsläget är extremt låga. Detta har fått till följd att Avanzas räntenetto i många år varit ganska dåligt. Om man som jag tror att räntorna kommer gå upp på ett par års sikt, kommer Avanzas räntenetton att kraftigt kunna förbättras.

Jag tycker att Avanza är fortsatt mycket intressant att följa, men med nuvarande aktiepris är jag inte intresserad av att investera pengar i Avanza.

Tills nästa gång,

David

fredag 3 februari 2017

TGS-NOPEC del två - bra affärsmodeller ger staying power

Det var kul att min snabba sammanfattande analys av TGS-NOPEC uppskattades. Inlägget är det mest läst jag haft på denna blog sen uppstart. I slutet lämnade jag ett antal punkter som inte diskuterades i inlägget men som ändå är relevanta för bolagets affärsmodell. Jag tänkte nedan diskutera hur TGS-NOPECs tillgångslätta modell ger bolaget staying power, vilket var en av de punkter jag i det tidigare inlägget lämnade obehandlat.

 I TGS Årsredovisning 2015 s. 17 kan vi läsa följande under avsnittet Asset-Light:

"TGS does not own acquisition equipment. Nor do we have seismic crews on the payroll. All data acquisition is outsourced, which gives us flexibility to execute only those projects that meet our investment criteria and align with client goals. We are not influenced by vessle or crew utilization targets. Instead, we only access these resources when needed, and we're free to use the most appropriate vendors and technologies to tackle specific imaging challenges. TGS is asset-light, which means low overhead and high stability regardless of industry cycles"

Detta är en god sammanfattning av vad asset-light innebär för TGS, men det kan hjälpa lite att titta lite närmre på enskilda delar av ovanstående. Låt oss börja med att titta på fördelar och nackdelar kring att TGS inte äger de skepp som används för att samla in data.

Nackdel - Tillgänglighet
Tittar vi tillbaka kring min investeringstidpunkt så var tongångarna och orosmomenten annorlunda från analytikerkåren. Trycket på att undersöka nya projekt var stort, och det avspeglades i höga priser och låg tillgänglighet på fartyg som kunde genomföra undersökningar. Eftersom TGS inte äger några egna skepp, innebar detta en osäkerhet i huruvida TGS skulle kunna leverera data i den omfattning som efterfrågades. Från presentationen till Q3 2014 års resultat kan vi på sida 25 utläsa sentimentet i text: "Capacity secured for 2014". För att förstå situationen bättre kan jag rekommendera de earnings call som finns publicerade kring 2013-2014 här.

Fördel - Mindre Kapitalbindning
En stor fördel med att inte äga egna skepp och istället hyra in dessa på projektbasis, är att bolaget behöver väsentligt mycket mindre pengar för att driva sin verksamhet. Detta möjliggör att TGS kan vara mer opportunistiska i hur de spenderar sina pengar. Det möjliggör också att de inte blir pressade att genomföra geologiska undersökningar enbart för att hålla sina fartyg sysselsatta i en svag marknad. Därtill är tillgångslätta affärsmodeller generellt sett en bättre utgångspunkt för att hålla hög avkastning på eget kapital. I presentationen för Q4 för 2014, s 29, finns det en bra bild för detta.


Fördel - Högre Generell Flexibilitet
Denna punkt hänger ihop med mindre kapitalbindning. Det finns ett mindre internt tryck för TGS att använda en viss specifik teknik, båt eller arbetsgrupp för att genomföra en specifik datainsamling relativt en tillgångstung konkurrent. Beroende på projekt kan TGS arbeta med flera olika tillgängliga tekniker och fartyg - man kan säga att de är teknikagnostiska. Detta medför att bolaget över tid har en fördel mot mer tillgångstunga företag, vilka är mer beroende av specifik datateknik eller skepp. Detta tror jag över tid kommer ge möjlighet för TGS att öka sina marknadsandelar. Trend med ökade marknadsandelar har pågått ett tag, och den pågående konsolideringen av marknaden lär fortsatt öka TGS marknadsandel i och med att man aktivt deltar (se budet på MCG, ex.v). På sida 28 från Q4 2015-presentation kan man se historisk utveckling för TGS marknadsandel.

Detta kan förhoppningsvis ge lite ytterligare färg för den intresserade läsaren.

Tills nästa gång,

David

torsdag 2 februari 2017

TGS Webcast

Min analys om TGS har varit bloggens mest lästa inlägg sedan jag startade upp på nytt. Därmed är det säkerligen intressant för många av er som läser att kolla på när TGS idag har sin årliga Capital Markets day. Den mest intressanta poängen som tagits upp hittills är att TGS lyckats lägga bort en del risk med hjälp av risk-"sharing"(borde vara transfer)-agreement med svagare vessel providers.

Webcasten kan följas på:

http://webcast.seria.no/webcast/46107077

Med tanke på hur populärt det första TGS-inlägget var, har jag lagt en del tid på en uppföljning som kommer inom sinom tid.

Tills nästa gång,

David

onsdag 1 februari 2017

Köper eller säljer du aktier?

Låt mig beskriva två av våra kompisar, Alice och Ulla-Britt.

Alice har precis fyllt 24 år och precis börjat jobba som redovisningskonsult. Just nu är hon singel, men är inte främmande för att i framtiden skaffa både partner och barn. Just nu består hennes tillgångar av en kontantinsats (värd 150 000) på en bostadsrätt hon nyligen köpt, en buffert på 50 000 kronor i kontanter och ett aktiesparande värt 50 000 kronor. Alice får en bra lön och har inte så stora utgifter, vilket gör att hon planerar att spara 10 000 kronor i månaden på aktiemarknaden, en siffra hon de närmsta åren planerar att öka.

Ulla-Britt är 64 år och har jobbat som redovisningskonsult i 40 år. Hon planerar att gå i pension på sin 65-årsdag. Hon bor tillsammans med sin man och har 3 vuxna barn i en villa (värd 3 000 000) där lånen sedan länge är betalda. Därutöver äger hon tillsammans med sin man en aktieportfölj värd 5 000 000. Under pensioneringen planerar hon att skämma bort både barnbarn, sig själv och den lokala hembygdsföreningen med diverse "extravaganser" i form av resor, god mat och pengar.

Våra två kompisar har markant olika förutsättningar och mål för sitt sparande.

För Alice handlar det om att under lång tid vara nettoköpare av aktier. Intäkterna är större än utgifterna.

För Ulla-Britt handlar det om att under lång tid vara nettosäljare av aktier. Utgifterna är större än intäkterna.

Ifall börsen går upp 50% kommer detta påverka Alice genom att hon då får betala mer pengar för samma aktier. På samma sätt som ett ökat bensinpris leder till mindre mil per krona, leder ökade aktiepriser till mindre aktier för pengarna.

Ulla-Britt kommer däremot få bättre betalt för sina aktier i och med att hon planerar att avveckla aktieportföljen över tid. Då hon planerar att sälja i närtid, vill hon naturligtvis få så bra betalt som möjligt för sina aktier.

Alice ska med sin långa investeringshorisont naturligtvis inte vara ledsen när aktier blir billigare, så länge hon planerar att köpa mer. Warren Buffett pratar om detta i sitt aktieägarbrev från år 1997:

"A short quiz: If you plan to eat hamburgers throughout your life and are not a cattle producer, should you wish for higher or lower prices for beef? Likewise, if you are going to buy a car from time to time but are not an auto manufacturer, should you prefer higher or lower car prices? These questions, of course, answer themselves
 
       But now for the final exam: If you expect to be a net saver during the next five years, should you hope for a higher or lower stock market during that period? Many investors get this one wrong. Even though they are going to be net buyers of stocks for many years to come, they are elated when stock prices rise and depressed when they fall. In effect, they rejoice because prices have risen for the "hamburgers" they will soon be buying. This reaction makes no sense. Only those who will be sellers of equities in the near future should be happy at seeing stocks rise. Prospective purchasers should much prefer sinking prices" 

Att som nettoköpare av aktier hoppas på att dessa aktier ska stiga, är lite som att fira en förestående prishöjning på bensin eftersom man har hela tanken full med bensin.

Jag är fortfarande nettoköpare, om än inte i lika stor omfattning som tidigare. De senaste åren har marknadens sentiment varit avsevärt mycket mer positivt än när jag var som störst nettoköpare. Försök hålla Buffetts ord i huvudet nästa gång börsen har haft en riktigt tung period. Många sparare har svårt att trycka på köpknappen när börsen gått ned mycket. Nästa gång du finner dig i den situationen, föreställ dig att det du köper är mjölk istället - inte hade du väl varit ledsen om du såg att mjölken plötsligt hade satts som lockvara och såldes för 3 kronor liten?

De nettoköpare som lyssnade på Buffetts råd 1998 (när brevet publicerades) och därutöver försökt köpa ännu mer aktier efter tider av kraftig börsnedgång, har belönats rikligt ekonomiskt.

Tills nästa gång,

David

tisdag 31 januari 2017

Ekonomiskt oberoende - varför?

Det goda börsklimatet ökat sparares tillgångar och förmögenhet. Sedan jag börjat blogga igen har jag blivit uppmärksammad på att såväl bloggare som Avanza haft ett fokus på vad ekonomiskt oberoende är. Vissa har redan sagt upp sig och ämnar att i huvudsak leva på förvaltat kapital, medan andra har planer att göra det i närtid.

Oberoende och frihet är lockande varor för de flesta. Jag vill nedan slå ett slag för att det mest rättvisa och välmående du kan göra som människa, är att söka oberoendet på annan väg än just det ekonomiska. Ett återkommande tema för många personer jag respekterar mycket högt, är att de bygger sin vardag på ett sätt som gör att deras dagliga rutiner både ger dem mat på bordet, och dessutom inte känns som ett jobb. Erik Selin lät sig intervjuas i en mycket bra pod för ett tag sedan, redan i anslaget förmedlar Selin att man ska försöka hitta det jobbet som man skulle vilja göra om man redan var ekonomiskt oberoende. Warren Buffett har upprepade tillfällen fokuserat på samma sak: "Take the job that you would take if you were independently wealthy".

En av mina närmaste vänner sitter sen ett par år tillbaka i en hyresrätt på en mindre ort i Sverige och läser böcker och årsredovisningar hela dagarna. Utväxlingen han får ekonomiskt av att göra detta som ca 25-åring, är i dagsläget förmodligen inte tillräckligt för att det ska löna sig gentemot att läsa och investera  på fritiden och därutöver jobba in en anständig lön. Därutöver kräver hans livsval att han lever oerhört sparsamt. Men medan tiden går växer såväl hans sparkapital som hans redan skarpa intellekt, och förr eller senare kommer alla de år han spenderat med näsan nertryckt i böcker göra att slitet medför allt större ekonomiska fördelar.

Jag själv har också tagit en lite okonventionell väg i livet. Efter att ha avslutat min Masterutbildning på Handelshögskolan under våren 2013, var jag i två och ett halvt år fullständigt inriktad på att lära mig mer och enbart förvalta mitt eget kapital. Allteftersom tiden gick blev jag varse om att jag behövde en mer strukturerad vardag. Jag började därför för lite mer än ett år sedan att påbörja ytterligare en tidskrävande högskoleutbildning. Att göra på det sättet är säkerligen inte det mest ekonomiskt rationella val jag kunde göra, men både i stunden och under det senaste året har det valet gjort mig till en lyckligare och bättre människa. Och mår jag bra, är det enklare och roligare för mig att investera pengar.

Vad vill jag då egentligen ha sagt med allt detta?

Jo,

Det finns fler värden än de rent ekonomiska. Att skaffa barn är i praktiken likvärdigt med att köpa en ny motorbåt med kreditkortet, ur ett rent ekonomiskt perspektiv. När en 19-åring sparar ihop 20 000 kronor för att därefter dra ut på långresa, innebär det i praktiken att hon ger bort väldigt många framtida resor (p.g.a. ränta-på-ränta-effekten och fallande priser på flygstolar). Men människor verkar inte ångra varesig ungdomsresor eller att bli förälder. Mitt intryck är att den samlade glädjen på de två områdena mer än tillräckligt för att kompensera för den ekonomiska kalkylen!

Därutöver finns det goda chanser att det långsiktigt bästa ekonomiska valet, också är det valet där du följer ditt hjärta och mår bra med hur du spenderar din tid. Jag försöker spendera mycket tid i skolan, med min partner, träna, läsa och tänka. Just nu känner jag ett visst sug för att försöka lägga om lite tid från skolan till att träna mer, skriva mer, och kanske köpa skog. På sikt kan aldrig pengar bli ett tillräckligt tillfredsställande mål för mig. På sin höjd kan pengar fungera som ett verktyg för att tillåta mig att leva ett konfortabelt liv, utan att behöva oroa mig för nästa månads räkningar.

Tills nästa gång,

David

måndag 30 januari 2017

Investeringsplan del 3 - Avkasta minst 5% mer än SIXPRX

Den enda avkastningen som över tid kommer att visa på en aktiv investerares värde är dess relativavkastning mot marknaden. Den marknad vilken jag har definierat som benchmark mot mitt eget investerande är SIXPRX, vilket är ett utdelningsjusterat index för Stockholmsbörsen.

Jag har hört reservationer om att relativavkastning inte gör en framgångsrik investerare, då den enda avkastning som går att leva på är en positiv absolut avkastning. Jag har två kommentarer till detta:

1. Jo, en positiv relativavkastning gör dig fet över tid, åtminstone ekonomiskt.
2. Jag har ingen aning om hur börsen ska gå. Det enda jag produktivt kan koncentrera mig på är att göra bättre ifrån mig än genomsnittet.

I goda börstider är det ingen konst att avkasta positivt. Warren Buffett hade i 1997 års aktieägarbrev följande att säga:

"But last year's performance was no great triumph: Any investor can chalk up large returns when stocks soar, as they did in 1997. In a bull market, one must avoid the error of the preening duck that quacks boastfully after a torrential rainstorm, thinking that its paddling skills have caused it to rise in the world. A right-thinking duck would instead compare its position after the downpour to that of the other ducks on the pond."

När jag utvärderar mina egna investeringsresultat för att ta reda på om jag är en kvackare eller en kvacksalvare, så jämför jag alltid med SIXPRX. Under alla år sedan 2009 förutom 2011 har jag lyckats få en mer än 5% bättre avkastning än SIXPRX, 2011 utvecklades min portfölj 4,13% bättre.

Därmed kan jag än så länge kvacka mig upp ur sängen varje morgon. För att kunna fortsätta uppnå goda resultat lägger jag mycket tid och tankeverksamhet på att utvecklas. Det finns en hel drös med människor jag har lärt mig exceptionellt mycket av och som förtjänar att omnämnas, men för att inte riskera att missa någon så håller jag de namnen för mig själv. Ni som hjälpt, vet oftast vilka ni är.

Till nästa gång,

David

lördag 28 januari 2017

Castellum - en bolagsstyrningsreservation

Jag har, som många andra, läst Castellums bokslutskommuniké i dagarna. Att kommentera kring siffrorna har redan många andra gjort, och jag tänker istället ha ett fokus på ägarstyrbing. I det stora hela har Castellum en mycket attraktiv fastighetsportfölj, med fastigheter som med stor sannolikhet kommer ha högre intjäning och värde 10 år framåt i tiden. Bolaget har nyligen gjort ett stort förvärv vilket överlag verkar ha varit lyckat, mycket till följd av att man kunnat sälja ut stora fastighetsbestånd till väsentligt högre priser än man köpt dem - och det på endast ett par månaders innehavstid. Därtill är bolaget mycket konservativt finansierat, och lär kunna överleva en avsevärt svårare fastighetsmarknad än den vi nu ser.

Mitt perspektiv kommer ta en lite annan karaktär och behandla riskerna med att investera i bolag som inte är ägarstyrda. Därmed kommer jag förklara varför Castellum inte är en intressant aktie för min del, även om jag tidigare i min investerarkarriär varit av en annan uppfattning.

Ett tankeexperiment 
Antag att du ägde 55% av aktierna i Castellum, med fastigheter värda 71 miljarder SEK och ett börsvärde runt 32 miljarder. Som majoritetsaktieägare vill du naturligtvis kontrollera styrelsens sammansättning, och att den efterlever majoriteten av aktieägarnas vilja (i detta fall du). Denna styrelse ska vara direkt involverad i stora investeringsbeslut, och ansvarar även för att tillsätta VD. Hade du i detta läge varit komfortabel med att tillsätta en styrelse beståendes av 7 personer som sammanlagt ägde 69 857 aktier i bolaget till ett sammanlagt värde om ca 8,5 MSEK, och där endast en har ett innehav större än 1,2 MSEK?

Jag är en stark förespråkare av pilotskolan, alltså att såväl styrelse som övrig koncernledning primärt skall få sin förtjänst i bolaget genom värdestegring på privat aktieinnehav. Alla styrelseledamöter i Castellum får högre arvode från sitt styrelseuppdrag, än vad de får i aktieutdelning från Castellum-aktier (märk därtill att detta styrelsearvode föreslås höjas kraftigt). Jag tror inte att detta är den styrelsesammansättning som på bäst sätt motiverar Castellum att sköta sina affärer med aktieägarnas främsta som viktigaste ledstjärna.

Vidare vill jag starkt ifrågasätta Castellums finansieringsstruktur. Låt gå för att man inte önskar ha en särskilt hög skuldsättning, och endast vill belåna fastigheterna runt 50%. Jag vill dock kraftigt ifrågasätta  att bolaget inte sökt preferensaktiefinsnsiering - särskilt som bolaget är så konservativt finansierat. Jag är helt övertygad om att Castellum är precis den typ av bolag som lockar till sig utdelningshungriga investerare, och bolagets konservativa finansieringsprofil hade möjliggjort goda villkor för Castellum att söka finansiering på detta sätt - samtidigt som utdelningsinvesterare får det de önskar. Det hade varit ett mycket bättre alternativ att ha gjort en preferensaktieemission än att göra en stamaktieemission inför Norrporten-uppköpet.

Sammanfattningsvis, ett bolag som betalar sina styrelseledamöter 3,215 MSEK i styrelsearvode (vilket inte innefattar sociala avgifter) men där ledamöterna äger mycket få aktier i bolaget, är inte en bra indikation för bolagets långsiktiga Corporate Governance. I såväl Balder, Sagax, Corem, Wallenstam, Klövern och Fastpartner så representeras styrelsen av ägare med ett aktieägande i miljardklassen. De har således goda incitament för ett särskilt fokus på att skapa långsiktigt aktieägarvärde.

Tills nästa gång,

David

torsdag 26 januari 2017

Min hittills bästa aktieaffär

Återkoppling till föregående inlägg. Mitt bästa investeringsbeslut någonsin var primärt relaterat till att insiders gjorde ett stort aktieköp till en kurs som var 30% över dåvarande marknadskurs.

Under 2009 började jag köpa aktier i fastighetsbolaget Sagax. Deras strategi var och är att äga hägavkastande industrifastigheter i primärt Stockholms- samt Helsingforsområdet (över tid har deras geografiska spridning ökat). Deras track record var gott, den finansiella rapporteringen var transparent, jag gillade deras strategi, finansieringsvillkor, hyresduration och jag gillade verkligen att bolaget handlades till mindre än fyra gånger det internt genererade kassaflödet. Därutöver hade bolaget haft kraftig och lönsam tillväxt, med gradvis ökande driftöverskott%, samtidigt som vakansnivåerna inte tagit nämnvärd stryk av finanskrisen.

Mina första aktier köpte jag för 60 SEK/aktie. När kursen sedan var runt 90 SEK, agerade jag på ett pressmeddelande som annonserade stora insiderköp i bolaget. Tre ledande personer i Sagax styrelse, däribland VDn och tillika största ägaren, hade köpt aktier för totalt lite över 168 MSEK och till en kostnad om 120 SEK per aktie. En sådan otrolig vote of confidence från storägarna, gjorde att jag direkt beslutade mig för att mer än dubblera min position i Sagax. Jag såg att aktien öppnade upp mer än 10% i börsöppningen, och köpte aktier för 104 SEK stycket. När jag några veckor senare kunde konstatera att kursen fallit tillbaka till 90 SEK så köpte jag ännu mer. Det var inte genom skicklighet jag kunde få bättre villkor än huvudägarna, det var enbart på grund av att jag till skillnad från dessa hade och har en avsevärt mindre aktieportfölj att förvalta.

Totalt allokerade jag mer än 1/4 av mitt dåvarande net worth i Sagax . Trots en mindre (och dumdristig) försäljning motsvarar bolaget idag mer än 1/2 av mitt net worth. En aktie då är detsamma som 10 B-aktier och 1 A-aktie idag, och kostar ca 80 SEK per aktie. Ifall ledningsgruppen någon mer gång köper aktier i Sagax för över 100 MSEK och till över 30% premium på dåvarande börskurs, kommer jag på något sätt att hitta ännu mer pengar att allokera in i bolaget.

Av allt jag gjort under min tid som investerare, så är de två sistnämnda transaktionerna två av de jag är absolut mest stolt över.

Tills nästa gång,

David

tisdag 24 januari 2017

Lärdom 3 - bedöm och följ insiders

En strategi jag över åren använt framgångsrikt är att ha god koll på vad insiders gör i sina respektive företag, och att agera därefter. Genom åren har jag med stor förtjänst varit aktieägare i bolag som Sagax, Balder, Bahnhof, Deltaco, Avanza, Malmbergs, Kabe och AQ Group. Utöver detta har jag med viss tur tjänat goda pengar på HQ såväl som Nobia (båda dessa räknar jag idag till investeringar som gjordes på felaktiga premisser, det var en stor del tur att jag blev orolig för HQs tradingresultat och sålde ut på en stor vinst innan det värsta briserade).
 
Gemensamt för innehaven Avanza, HQ och Nobia, var att jag fann dessa uppslag efter att slaviskt följt aktieinnehaven för dåvarande Öresund Investmentföretag. Min tanke att leta i denna lista, var att dessa människor visat sig vara duktiga investerare - genom att ta inspiration av deras idéer kunde jag göra en utsållning som gjorde mina investeringsbeslut sannolikt bättre.

Gemensamt för övriga innehav nämnda ovan, är att de alla har haft en ledningsgrupp i stor del beståendes av entreprenörer/grundare som också varit största aktieägare i respektive bolag. Att leta efter bolag med denna karaktär är överlag ett mycket gott idéunderlag för vidare undersökning och inspiration. Det är såklart ingen garanti för att den underliggande verksamheten är bra, eller att resultatet för investeringen blir bra, vilket bland annat visat sig i min investering i Bonheur (vilken jag har sålt med stor förlust).

Ifall en insider väljer att köpa mer aktier till rådande kursnivåer, är det generellt en väldigt god idé att ta sig en titt på bolaget. Ifall insidern har ett mycket gott track record och ett stort tidigare aktieägande, blir bolaget självklart än mer intressant. Ifall du redan förstår och äger aktier i ett sådant bolag där insiderköpen börjar komma tätt - så är förutsättningarna goda för att kraftigt öka positionen i bolaget. Faktum är att mitt absolut bästa aktiva investeringsbeslut varit direkt relaterat till precis en sådan situation. Mer om det i ett kommande inlägg!

Tills nästa gång,

David

söndag 22 januari 2017

Investeringsplan del 2 - utveckla din investeringskunskap

För att överhuvudtaget kunna investera behövs ett sparkapital. Tankar kring detta har jag tagit upp i ett tidigare inlägg. För de flesta sparare är det rimligaste investeringsmålet att över tid få marknadsavkastning. För att erhålla sådan krävs det inte mer än att förstå vad en gratis indexfond är, och automatiskt allokera sina pengar dit varje månad. Jag skulle föreslå att i det fallet öppna konto på Avanza och/eller Nordnet, öppna investeringssparkonto (eller kapitalförsäkring om sparandet ligger i ett företag, för att läsa mer om skatteeffekter för företagssparande - kolla in Lundaluppens inlägg).

I detta inlägg tänker jag skriva om att utveckla investeringskunskap, vilket är den andra delen i min investeringsplan. Som med mycket annan kunskap så är investeringskunskap kumulativ. Därtill har kunskap om investeringar  den egenheten att det är långsiktigt ekonomiskt förödande att tro sig kunna mer än vad man egentligen kan. Det är därför oerhört viktigt att målbilden en investerare har kring sina investeringsresultat, representeras av kunskapsnivån som denne besitter.

När jag började intressera mig ordentligt för börsen, hade jag ännu inte läst i närheten av tillräckligt mycket för att ha informerade investeringstankegångar. Även idag har jag stora kompetensbrister som förhindrar mig från att fullt kunna utnyttja det investeringsmarknaden har att erbjuda.

Mitt råd till er som önskar att uppnå något inom investeringsvärlden, är att göra precis som jag gjorde, och fortfarande gör:

Läs

Var och hur du börjar är en fråga om personlig preferens och karaktär, men jag finner det helt omöjligt att med skicklighet uppnå goda investeringsresultat relativt marknaden utan att spendera åtskilliga hundra timmar att läsa, och att kontinuerligt utveckla sin investeringskunskap med tid.

Nedanstående källor av information har jag funnit helt oumbärliga och extremt värdefulla för min personliga utveckling, (de är länkade så att ni omgående kan inhandla eller läsa dem):

Alla Warren Buffetts Shareholder Letters från Berkshire Hathaway. Den som googlar kan även finna tidigare brev än från 1977. Jag rekommenderar egentligen särskilt läsningen av Buffetts mycket tidigare Partnership Letters. En bra grej med Buffetts brev är att de ofta innehåller boktips, jag har lyckats få tag på och läsa de flesta (även om boken "How to Run a Grocery Store and a Few Things I Have Learned About Fishing", vilken omnäns i 1985 års brev inte lär ha kommit till marknaden).

The Intelligent Investor - Benjamin Graham. Läs kapitel 1, 8 och 20 i den ordningen först. Den viktigaste enskilda boken du någonsin kommer att läsa i investeringsvärlden.

Common Stocks and Uncommon Profits - Philip Fisher. Över tid har denna vuxit i relevans relativt såväl Shareholder Letters som The Intelligent Investor.

Influence - Robert Cialdini. Fantastisk bok som vida täcker och går gestaltar kognitiva bias. Oumbärligt för att bättre förstå galenskaper såväl från omvärlden som i ditt eget huvud.

De ovanstående källorna är en mycket bra början för alla aspirerande investerare. Gör det till en vana att läsa! Jag lägger oerhört mycket mer tid på att läsa än på att följa börskurser, och jag är övertygad om att det är rätt väg att gå.

Det krävs en förståelse för redovisning och hur en årsredovisning fungerar ifall man önskar att bedöma ett bolags finansiella status. Buffett har sagt det bättre än jag kan säga det: "Accounting is the language of business". Ifall du studerar ekonomi vill jag verkligen rekommendera att du tar redovisning som din specialisering. Jag gjorde det, och har inte ångrat mig en sekund.

Tills nästa gång,

David

lördag 21 januari 2017

Hur ska jag spara? Två enkla sätt att få bra resultat

Jag har vid ett par tidigare tillfällen och för mer än åtta år sedan, skrivit om ett par enkla spartips som står sig väl över tiden. Vid tillfället hörde var aktiebloggande något relativt nytt, finanskrisen var i antågande och intresset för börsen var ljummet. Vissa goda råd står sig väl i tidets test, och jag tänker därför kort stipulera ett par av dem nedan.

1. Minimera onödiga avifter
Kanske har din indexfond en avgift på 0,3%? Det låter inte så mycket, men på 40 års sikt kommer du att få ut ett sparkapital som är 11,3% mindre än om avgiften kunde undvikas. Jag behandlar ämnet i detta inlägg. Överlag innefattar denna punkt även att det nästan alltid är en bra idé att koncentrera sitt sparande till de lågbeskattade investeringsalternativen Kapitalförsäkring och Investerinssparkonto. Skatteregler kan ändra sig, och när jag skrev det här inlägget fanns inte ens Investeringssparkonto som kontoform.

2. Sprid riskerna tillräckligt mycket för ditt psyke och din kompetens - men INTE mer
För de absolut flesta sparare innebär detta att lägga så lite tid som möjligt på aktiva investeringsbeslut, och istället uppnå marknadsavkastning till maximal riskspridning. Köp en indexfond eller liknande och luta dig tillbaka ifall du, som de flesta svenska sparare mest är intresserad av att få en extra buffert för framtida konsumtion och/eller ekonomisk trygghet. För lite mer än åtta år sedan skrev jag ett inlägg som beskrev ett par olika sätt att försöka få indexpräglad avkastning till låga kostnader.

Vid tillfället satte jag ribban ännu lite högre, och hävdade att en relativt ointresserad sparare skulle kunna investera i investmentbolag och kunna överavkasta börsen över tid. Sedan jag skrev detta har jag ändrat uppfattning, och anser idag att det bästa för de flesta helt enkelt är att köpa indexfonder. Kanske kan överavkastning över tid uppnås genom att försöka följa idéer från aktiebloggosfären eller seriös aktiejournalistik (Börsveckan eller Värdepappret är de två tidningar jag i så fall i dagsläget hade rekommenderat).

Ifall en sparare är beredd att lägga mycket tid och kraft på att försöka bli en bättre investerare än marknaden, finns denna möjlighet såklart kvar. De absolut flesta som testar, kommer dessvärre att bli besvikna. Marknadsavkastning är den genomsnittliga avkastningen, och efter kostnader så kommer den genomsnittliga spararen att få nöja sig med en avkastning under marknadsavkastningen.

Jag har ett inlägg på g vilket behandlar del två i min personliga investeringsplan. Denna punkt handlar om att utveckla min investeringskunskap, och på det sättet kunna uppnå bättre än marknadsavkastning. Förhoppningsvis kan det vara intressant att följa.

Tills nästa gång,

David

tisdag 17 januari 2017

TGS-NOPEC - fantastiskt bolag i oljeserviceindustrin

Sedan jag nyligen kommit tillbaka till bloggandet, har jag även blivit uppmärksammad på en del för mig nya bloggare med hög kvalitet. En sådan högkvalitetsblogg är Jordholmen. Jag har med stor glädje läst delar av hans blogg, och planerar att fortsätta läsa även gamla inlägg. Mycket av det han har skrivet för flera år sedan är fortsatt relevant, även om jag inte håller med om alla slutsatser.

Ett bolag som Jordholmen nyligen sågat längsmed fotknölarna är TGS-NOPEC, och där har jag en annan åsikt. Eftersom jag i tre års tid ägt bolaget, och är långsiktigt mycket optimistisk kring dess framtidsutsikter, tänkte jag nedan författa hur jag kommit fram till en divergerande bild.

Till att börja med kan jag konstatera att bolagets utveckling sedan min investering (vilken skedde i Januari 2014) har varit under förväntan. Såväl försäljning, marginal och investeringar har rasat som en följd av kraftigt minskande investeringar inom oljeprospektering. Kräftgången kan kort och gott förklaras i att oljepriset kraschat, och investeringsviljan från oljeföretagen har följt med. Under min innehavstid har kursen gått upp ca 20%, vilket exkluderar utdelningar. Bolaget betalar i dagsläget en kvartalsvis utdelning som motsvarar lite under 3% direktavkastning. Historiskt har bolaget arbetat med såväl aktieåterköp som utdelningar för att distribuera pengar till aktieägare.

Lite om affärsmodellen
TGS-NOPEC är ett bolag som primärt säljer kartor och annan information om hur havsbotten geologiskt ser ut. Bolaget är projektdrivet, vilket innebär att TGS först samlar in intresseanmälningar och pengar från flertalet intressenter (oljebolag), för att därefter hyra in skepp och undersöka havsbotten. När datainsamlingen är klar, processas informationen för att sedan erbjudas för försäljning till marknaden. De oljebolag som varit med och finansierat undersökningen får då rabatter på att köpa datamaterialet, och materialet hjälper oljebolag att ta reda på var det finns bäst förutsättningar att provborra efter nya oljekällor. Kartorna säljs på en licens-basis, vilket gör att TGS kan sälja samma kartor och information till flera olika kunder. TGS behåller samtidigt ägandet över kartan, vilket har gjort att TGS över tid byggt upp ett av de absolut största databiblioteken i världen (om inte det största, beroende lite på hur man räknar). Försäljningsprocessen drivs tydligt av licensrundor, där oljebolag inbjuds att bjuda på rätten att ensamma prospektera efter olja i ett visst avgränsat område, under en viss tid. Att köpa rätten till ett licensområde är förhållandevis dyrt, samtidigt som informationen som ex.v. TGS kan tillhandahålla är mycket värdefull.

Trender inom industrin

  • Investeringsviljan senaste månaderna har blivit något förbättrad. Såväl TGS som konkurrenter har redovisat något bättre siffror och framtidstro, men fortfarande kraftigt slaktad försäljning om man jämför med hur investeringsklimatet såg ut för några år sedan.
  • Flertalet för TGS mycket viktiga områden har inom de närmaste åren stora licensrundor, däribland Mexiko.
  • Fortsatt konsolidering kan förväntas.

Modell för framtida intagning
Företagets kassaflödesmodell har historiskt sett ut ungefär som följande:

År 0 ===> 40% av investeringskostnaden samlas in från intressenter. TGS börjar datainsamling och täcker resterande 60% av investeringskostnaden från egen kassa.
År 1 ===> Huvuddelen av försäljningen sker. (Efter projektets färdigställande kommer rak, linjär avskrivning, oftast över 4 år, vara tillämplig).
År 2-4 ==> Försäljning går gradvis ned. (Vid slutet av år 4 är projektet generellt helt avskrivet).
År 5 och framåt ==> Försäljning fortsätter att gradvis gå ner. (Marginaler på såld data går upp kraftigt till följd av att projekten nu är helt avskrivna.

Historiskt har TGS lyckats omvandla en investeringskrona till två och en halv försäljningskronor. Historiska EBIT-marginaler har varit på ca 40%. Nuvarande marginaler är kraftigt nedtryckta, och så även investeringsklimatet som försäljning.

Jag tror det är rimligt att anta att TGS även framgent kommer att kunna hålla två och en halv försäljningskronor per investeringskrona som sker i nuvarande investeringsklimat. Faktum är att TGS kan hyra skepp för datainsamling väsentligt billigare, vilket gör att jag tycker detta är ett defensivt estimat mot nuvarande investeringar.

Jag tror att årets investeringar om ca 220 MUSD är ett alldeles för lågt estimat för hur mycket som över tid kommer att investeras av TGS i datainsamling. Rekordåret 2014 investerades ca 600 MUSD i databiblioteket. Jag tror att ett rimligt estimat för långsiktiga investeringar ligger någonstans däremellan, och antar 400 MUSD som mitt estimat för hur mycket TGS kommer kunna investera per år över tid.

Oljebolagen kostnadsanpassar kraftigt för att kunna fortsätta bedriva lönsam verksamhet även vid de nuvarande oljepriserna. Över tid kommer såväl denna kostnadsanpassning som den ökade konsolideringen inom TGS marknad att öka marginalerna kraftigt från nuvarande nivå. Jag tror att långsiktiga marginaler ligger kring de historiska marginalerna, men att detta ligger några år framåt i tiden. Detta får då till följd av att långsiktig intjäning är kring 400 MUSD * 2,5 * 0,4 = 400 MUSD, vilket efter skatt blir ca 300 MUSD. Nuvarande börsvärde är ca 2 400 MUSD, vilket inkluderar en kassa på ca 200 MUSD som jag dock betraktar som operationell. Nuvarande värdering ser jag varken som billig eller dyr, och eftersom jag gillar bolaget är min plan att fortsatt hålla aktien.

Relevanta saker jag lämnar därhän
Utöver ovanstående finns det flertalet relevanta variabler och omständigheter beträffande TGS som är relevanta för den intresserade läsaren. Av utrymmesskäl lämnar jag dessa därhän, kanske att tas upp i ett framtida inlägg. Följande betraktar jag som intressant:

  • Bolagets historiska förmåga att investera kontracykliskt.
  • Nuvarande och historiskt ovanlig obalans mellan oljekonsumtion samt nyupptäckta reserver.
  • Långsiktiga trenden kring prospekteringskostnader är kraftigt uppåt.
  • Bolagets staying power p.g.a. asset-light-modell.
  • Krånglig redovisning samt förändrade redovisningsstandarder försvårar kraftigt för analys.
  • Bolagets försäljning blir kraftigt förskjuten såväl i up-markets som down-markets, indikerar att det kan bli värre innan det blir bättre.
  • Orderboken för TGS har kraftigt sjunkit, vilket är ett orosmoment särskilt med direkt ovanstående reflektion.

Slutsats
TGS är ett sämre inköp till dagens pris än vad det var när jag köpte bolaget i början av 2014. Detta beror på att TGS utsikter har försämrats på många sätt, samtidigt som bolaget har blivit dyrare i förhållande till såväl nuvarande som framtida intjäning. Vissa områden har dock utvecklats till det bättre, härtill bland annat att branschen konsoliderats kraftigt och att bolaget kan köpa in väldigt mycket mer data för samma investeringspeng än för tre år sedan. Jag ser det som troligt att företagets marginaler kraftigt kommer att öka framgent, drivet av en stabiliserad marknad och ökad försäljning av redan fullt avskrivna databibliotek. Därutöver tror jag att nuvarande investeringar inom prospektering är långsiktigt ohållbart låga. Även 2017 lär bli ett förhållandevis dåligt år för TGS, men jag tror marknaden har bottnat.

Jag avser som sagt att behålla min position i TGS-NOPEC, men jag hade förmodligen inte till dagens prissättning köpt in mig som ny aktieägare. Jag är mycket nöjd med mitt aktieinköp, och jag ser företagets fina affärsmodell som en trolig förklaring till att aktien har klarat sig så pass bra samtidigt som oljepriset totalt havererat.

Och om Jordholmen läser detta: Jag skulle gärna prata med dig privat om hur du ser på bolaget. Jag har säkerligen en del att lära!

Tills nästa gång,

David

lördag 14 januari 2017

Investeringsplan del 1 - Spara och investera pengar

Det här är det första inlägget i en serie av fyra som berör investeringsplanen och hur den kan hjälpa dig att uppnå dina investeringsmål. Det främsta argumentet att konkretisera din investeringsplan är att den hjälper dig att få tydlighet i vad det är du vill uppnå med dina investeringar. Förutsättningarna att spara skiljer sig markant beroende på såväl personlighet som grundförutsättningar, vilket medför att investeringsplanen är individuell till sin natur. Likväl finns det ett par gemensamma drag för alla investeringsplaner, och en sådan är nummer ett på min lista:

Spara och investera pengar

För att kunna investera pengar, måste du som sparare ha ett startkapital. Då det idag finns flertalet nätmäklare som tillåter mycket små insättningar och med obefintliga avgifter, har det blivit enklare än någonsin att komma igång med sitt startkapital. Hur du bygger ditt startkapital är naturligtvis helt upp till dig, men en bra grundregel är att försöka göra sparandet till en vana.

"Chains of habits are too light to be felt until they are to heavy to be broken" - Warren Buffet

Att vänja sig vid höga utgifter och låga marginaler för att sedan försöka skära ner på kostnaderna, är naturligtvis mycket svårare än att börja med en sparsam attityd och fortsätta på det spåret. I vuxen ålder finns det massor av sätt att börja sitt sparande på, men det enklaste är att med autogiro föra över en fast summa varje månad från dina studiemedel eller din lön, helst samma dag som du får lönen! Dessa pengar kan du sedan investera automatiskt i en bred aktieindexfond såsom ex.v. någon av Nordnets superfonder eller Avanza Zero. Svårare än så behöver det inte vara.

Räkna gärna på vad ditt sparande kommer att innebära över tid med olika avkastningsantaganden. Googla "ränta på ränta" ifall du inte vill använda en egen excelmodell. Genom att konkretisera även de olika utfallsscenariona, kommer det vara enklare att hålla sig motiverad.

Därutöver leder en formulerad, konkretiserad och allra helst kommunicerad investeringsplan till vad Charlie Munger kallar för Consistency and Commitment tendency. Har du väl övertygat dig själv om att du har en plan att genomföra, så underlättas också planens genomförande. Berätta gärna för en nära förtrogen om dina planer, då ökar dina chanser till efterlevnad än mer. Det är fullständigt briljant att som många ekonomibloggare har gjort, med miljonären i spetsen, offentligt kommunicera sina sparplaner. Miljonären startade för mer än tio år sedan en blogg med den kommunicerade planen att göra sig till miljonär innan 30-årsdagen. Jag är fullständigt övertygad om att såväl planen som det offentliga dekretet har gjort att miljonären lyckats bättre än vad han ursprungligen väntat sig. På köpet har han blivit mångmiljonär och har nu börjat lätta lite på plånboken (allt enligt en plan) för att kunna resa mer.

Jag säger inte att du behöver vara lika sparsam som miljonären, men jag vill att du tar dig tiden att formulera ditt investeringsmål så att du lättare kan komma på hur du ska nå fram till det målet. Den kraft och möda du lägger på att genomförandet, kommer sedan vara den enskilt viktigaste faktorn beträffande huruvida du kommer bli lyckad som investerare eller inte.

Hur sparar du, och hur passar ditt sparmål med de långsiktiga målen i din investeringsplan?

fredag 13 januari 2017

Lärdom 2 - Gör en investeringsplan

Jag var lyckosam nog att i tidig ålder hitta ett välbetalt och flexibelt jobb, vilket gjorda att jag under långa perioder har kunnat sätta in stora pengar på börsen genom att koncentrera mig på mina intäkter snarare än mina utgifter. Detta stämmer kanske överens för vissa av er som läser, men för den stora merparten är det snarare kostnaderna som ska kontrolleras för att bli framgångsrik över tid som investerare.

Jag ser framgångsrik investering som en process med vilken en person med hjälp av en noga åtföljd plan, ger sig själv bästa möjliga chanser att uppnå sitt investeringsmål. Tidigt i min aktiekarriär formulerade jag en plan för hur jag över tid skulle kunna bli en framgångsrik investerare. Under tiden jag investerat har jag under olika faser fokuserat på följande:
  1. Spara och investera pengar.
  2. Utveckla min investeringskunskap.
  3. Över tid slå det utdelningsjusterade börsindexet SIX PRX med mer än 5% per år.
  4. Kunna leva en komfortabel livsstil med hjälp av mina förvaltade pengar.
Som nybörjare hade jag ett totalt fokus på punkt 1. Jag gillade att spara och lägga undan pengar redan som barn, bad om att få pengar istället för glass när jag var på stranden som barn, och gjorde såväl hushållssysslor som pantade burkar för att kunna sätta in mer pengar i aktiefonder. Vid det tillfället hade jag knappast någon bra koll alls, av naturliga skäl, men över tid övergick mitt fokus till punkt 2. När jag började utveckla min investeringskunskap och lärde mig allt mer,  möjliggjordes målsättning 3. I takt med att jag fått mer pengar så har mitt fokus på punkt 1 blivit mindre viktigt.

Jag förstår ifall konceptet att göra upp en investeringsplan kan låta såväl krystat och märkligt, men låt mig över nästkommande inlägg ge er ett par goda argument som fått mig alltmer övertygad om att det är den definitiva vägen att gå för att nå framgång.

Nästa inlägg kommer fokusera på det första målet i min investeringsplan, att "Spara och investera pengar".

Tills dess vill jag önska er en trevlig fredag, och en trevlig helg!

David

måndag 9 januari 2017

8 år senare - vad hände med oljepriset?

För mer än åtta år sen skrev jag ett inlägg där jag gick till gränsen av min kompetenscirkel, nämligen ett kortare resonemang om att oljepriser över 100 USD/fat var ohållbara i det långa loppet. Jag tycker inte längre att min dåvarande analys är helt klockren, men det finna delar av den jag fortsatt tycker är såväl viktiga som lärorika för en investerare.

http://aktiefanatiker.blogspot.se/2008/08/olja-p-kort-sikt-5-10-r.html

De koncept jag primärt tycker är välartikulerade från min sida ovan, är koncepten utbud, efterfrågan och basråvara. Över tid kommer utbud och efterfrågan att matchas, såväl på ner- och på uppsidan. Det vi nyligen har sett inom oljevärlden är ett överutbud och kraftiga prisfall som följd, vilket är ganska precis tvärtemot vad som hade hänt när jag senast skrev om oljan.

Jag intar idag en generellt mer agnostisk inställning till kortsiktiga prisförändringar inom råvaror, eller överhuvudtaget priser som styrs primärt av utbud samt efterfrågan. Detta eftersom det är väldigt svårt att bilda sig en uppfattning om hur snabbt prisförändringar kommer att ske, och att även oundvikliga prisförändringar kan ta många år på sig att realiseras.

Låt mig gestalta detta med ett annat exempel:

Antag att jag efter gedigen analys skulle komma fram till att priset på bostadsrätter i Stockholms innerstad var för höga med en faktor om 30%. Antag därutöver att jag i den analysen visar mig ha rätt. Detta kommer då att innebära att jag, förr eller senare, kommer att få se priserna anpassas från dessa överpriser. Jag kan dessvärre inte ha någon aning om när en sådan anpassning kan förväntas att ske. Rent praktiskt innebär detta två problem för mig:
  1. Ur investeringshänsyn innebär det att jag får svårare att anpassa min investeringsstrategi. Det kan vara så att priserna fortsätter att vara höga under 10 års tid eller mer innan de anpassar sig, vilket gör att min realiserade årliga avkastning av att "ha rätt" kommer att bli lägre, och potentiellt otillräcklig.
  2. Som privatperson innebär de sociala och mentala kostnaderna av att inte ha ett fast boende att vara avsevärda (denna punkt är inte särskilt intressant beträffande aktieinvesteringar, men dock väl så viktig för bostäder)

Man kanske kan tro att jag hållit mig borta från oljebolag. Tyvärr inte, då jag överlag haft sämre resultat på dessa än den övriga portföljen. Under devisen att jag numera var mer agnostisk om priserna lyckades jag köpa såväl seismiska oljebolag samt oljeriggsbolag till priser som såg väldigt attraktiva ut med dåvarande oljepris.. I dagsläget äger jag inga oljeriggsaktier (de såldes med en kraftig förlust), men en del aktier i norska seismiska bolag (motsvarande ca 15% av portföljen). Vid tillfälle kanske jag gör en genomlysning av ett sådant bolag vilket jag är aktieägare i.

Tills nästa gång,

David

fredag 6 januari 2017

Lärdom 1 - satsa på högavkastarna

Jag menar inte aktierna med högst direktavkastning. Eftersom det är oerhört populärt att enkom fokusera på utdelningsprocent, vill jag säga detta tydligt. Ett högavkastande bolag är ett bolag som har en hög förmåga att generera kassaflöden, i förhållande till det kapital som företaget binder.

Över lång tid, vilket är den enda tid jag kan bedöma, kommer din avkastning att i huvudsak bero på en avkastningskomponent och en värderingskomponent.

Avkastningskomponenten är detsamma som bolagets förmåga att generera pengar på sitt egna kapital. Rent praktiskt kan detta ofta förenklas som bolagets resultat före skatt, dividerat med bokfört eget kapital.

Värderingskomponenten är till vilket pris den potentiella aktieägaren - alltså du - kan köpa aktien. Prissättningen kan beskrivas i termer av pris i förhållande till bokfört värde, eller pris i förhållande till bolagets förmåga att generera pengar.

Rent teoretiskt ska dessa två faktorer sammanvägt ge en teoretisk förväntad avkastning, vilket då ska medföra att ett bolag som är billigt i förhållande till värderingskomponenten inte heller behöver ha en hög avkasntingskomponent - bolaget kan ändå vara en bra investering.

Rent praktiskt har jag funnit att det varit betydligt lättare för mig att göra bort mig genom att köpa billiga lågavkastande bolag, än att köpa högavkastande dyra. Faktum är att jag aldrig misslyckats när jag köpt företag med hög avkastningskomponent. Jag har däremot missat genom att avstå från att köpa i bolag som jag tyckt varit för dyra, trots att en exceptionellt hög avkastningsprocent mer än kompenserat för priset.

onsdag 4 januari 2017

Long time no see

Det är med blandande känslor jag tittat tillbaka på det jag skrivit på den här bloggen. Tiden sätter sina tydliga spår, och mycket av det som jag sagt är saker som jag hade velat formulera på ett annat sätt idag. Det är trots allt ett tidsdokument, på gott och ont, om hur jag var som investerare i de sena tonåren.

En del saker är jag glad över att jag insåg redan då, och i stora drag behövs inte många bra idéer inom investeringsvärlden så länge de blir tillräckligt amplifierade av tid och pengar.

Jag insåg redan som tonåring att ägargrundade och ägarledda bolag, kommer vara den typ av bolag jag främst kommer att hitta som också överensstämmer med min syn på företagande och skapande av aktieägarvärde. När jag slutade skriva bloginlägg här för mer än sju år sedan, var jag stor aktieägare i bland annat Balder - med just den motiveringen som en huvudaspekt.

En del saker har jag insett senare, och kan förhoppningsvis ligga till grund för färre misstag framöver.

Här är insikten om att det sällan är rätt att byta ut ägarledda företag, som visat sig förtjänta av min tid och kapitalallokering. Balder är även här ett gott exempel på att jag snarare borde ha kastat bort mitt Avanza-lösenord, än att ha sålt när de för första gången handlades till över 15 gånger det fria kassaflödet.

Det kanske dröjer mer än sju år tills nästa inlägg igen, men det finns saker att skriva om.

Tills nästa gång,

David