Jag vet inte om jag tydligt kommunicerat mina förväntningar kring oljan här på bloggen tidigare. Jag vet att jag kommenterat på andras bloggar min skepticism över oljans prisnivå, baserat på mycket enkla samband mellan utbud och efterfrågan.
Genomgående under den senaste halvårsperioden, har information bombarderats oss om att
de oljeproducerade länderna inte kommer att ha en möjlighet att möta efterfrågan. Huruvida konventionell olja kan möta det ökade efterfrågebehovet har jag inte hjärna att spekulera i, men något som ofta glöms bort i oljedebatten är de enorma mängder okonventionell olja som finns i backen.
Shale oil, och oljesand, är båda oljeslag som är betydligt dyrare att bryta och dessutom betydligt vanligare än den konventionella oljan. Dessa har en produktionskostnad som initialt kan ligga på upp till 70usd per fat, vilket har gjort att brytning tidigare har varit olönsam. I dagsläget är inte sådan brytning längre olönsam, och i och med att produktionskostnaderna för brytning av dessa oljesorter faller efter den initiala brytningen har vi på senare tid fått se en uppökning av brytning av dessa okonventionella oljesorter.
Det fina med dessa oljesorter är att deras bevisade reserver i dagsläget är sju gånger större än de samlade konventionella oljereserverna. Ja, ni läste rätt, sju gånger större. Ifall det då är peak oil i världens största oljefält eller inte spelar mindre roll, det finns olja att tillfredsställa ett skarpt ökande världsbehov för brytningskostnader som ligger på under 70usd fatet. Och i och med att utbudet inte är den begränsande faktorn här - så kommer detta rimligen innebära att oljan prissätts som den simpla basråvara den är - och att ett pristak på oljan framöver får svårt att ligga på ens över 70 usd. Hursomhelst, priser på över 100 usd per fatet är som jag ser det INTE hållbara i ett kortare perspektiv, och jag har ingen som helst anledning att delta i någon sorts allmän förkastlig spekulation till hur oljepriset kommer att utveckla sig 50 år framåt i tiden. Att spå i kaffesump får andra roa sig med.
Mvh David
5 kommentarer:
intressant, vart finns det att läsa vidare om?
Mycket intressant och läsvärt! Tackar David!
http://en.wikipedia.org/wiki/Shale_oil
http://en.wikipedia.org/wiki/Oil_sand
http://en.wikipedia.org/wiki/Oil_megaprojects
Att basera allt man vet på wikipedia kan ju fallera, men underliggande källorna är vida, och de grundläggande siffrorna om brytningskostnader samt mängd reserver har jag trots idogt letande INTE sett ifrågasatta (vilket är de mest intressanta delarna här).
Mvh David
Att brytningskostnaderna ligger på 70 USD per fat betyder väl knappast att priset behöver ligga där eller strax däröver - oljebolagen tar ju stora marginaler som det är idag. Eller?
Ja, helt riktigt, idag har oljebolagen sjuka marginaler. När efterfrågan väldigt kraftigt går upp samtidigt som inte utbudet kan justeras så uppstår lätt såna här prisrusningar. Poängen är dock, att allteftersom utbudet har justerats, så kommer oljepriset omöjligt att kunna ligga speciellt mycket över de högsta brytningskostnaderna (eftersom det finns möjlighet att bryta mer för företagen och de har incitament att öka sin produktion så länge som världsmarknadspriset överstiger brytningskostnaderna).
Precis samma rörelser kan man hitta i vilken annan basråvara som helst. Det är inte brain science sånt här. En rolig bild kan vara att kolla tillbaka på alla historiska råvarububblor och hur dessa har spräckts - det blir alltid en överetablering av nya gruvor/källor/utvinningsstationer när priset under en period går upp kraftigt.
Mvh David
Skicka en kommentar