Företagsvärdering, Parameter 3. Durable Competitive Advantage med exempel

För att kunna göra rätt investeringar, är det viktigaste långtifrån att konstatera vad ett företag historiskt sett har lyckats tjäna. Det som i slutändan är viktigt, är att se ifall företaget ifråga har potential att fortsätta tjäna pengar i framtiden. Givetvis spelar historiken en stor roll i vår bedömning, vilket jag varit noga med att påtala tidigare - men i grund och botten använder vi endast historik som en måttstock mot vad vi konservativt kan anta om framtiden. För att få en rättvisande bild av ett företag, är det mycket viktigt att vi ser på företagets produkter, dess marknad, samt på vilket sätt de i dagsläget bearbetar dessa (och planerar att bearbete desamma i fortsättningen). Grundregeln är, att det spelar stor roll på vilket sätt ett företag tjänar pengar.

Competitive advantage

För att ta exemplet till sin extrem - Systembolaget har ett competitive advantage på att sälja sprit i Sverige, då de är den enda lagliga återförsäljaren. Att ha ett sådant monopol är naturligtvis ett extremfall av competitive advantage, men monopolet som sådant kommer medföra att Systembolaget har alla möjligheter i världen att kunna tjäna pengar på sin försäljning, i och med att lagliga konkurrenter saknas.

Competitive advantage kan handla om att ett företag har ett exceptionellt återförsäljarnät i fårhållande till andra liknande företag. Det kan även handla om att företaget har lägst priser, högst kundsupport, eller bäst kvalitet på de grejer som säljs. Grundregeln är här, att vi ifall vi kan identifiera ett competitive advantage hos ett företag, och sedermera konkludera att detta försprång är svårintagligt för konkurrenter - finns det klara möjligheter för vårt företag att fortsätta frodas. Det optimala företaget är som ett svårintagligt fort, med såväl höga stenmurar och vallgrav.

Durable competitive advantage

Durable competitive advantage, är ett försprång som rimligen är svårt för konkurrenterna att ta igen på ett enkelt sätt. Att ha den enda köksbutiken inom 10 mils radie är naturligtvis ett competitive advantage för köksåterförsäljaren, men risken är naturligtvis stor att denna konkurrensfördel inte är hållbar - i och med att det lätt kan komma en ny köksåterförsäljare inom området. Medan detta försprång inte är hållbart, så är exempel på ett durable competitive advantage ett väldigt starkt varumärke som efterfrågas av väldigt många människor. Ingen Ica-butik skulle kunna komma ifrån att sälja Coca Cola i sina butiker, eftersom folk förväntar sig att Coca Cola skall finnas i butikshyllan när de letar - inte ens ett förmodat perfekt Coca Cola-substitut skulle stilla kundernas törst till Coca Cola, vilket gör att Coca Cola som företag kommer att ha en enorm prissättningskapacitet mot butikerna - och därmed kan förväntas bibehålla och till och med öka sina vinstmarginaler.

Hur vi kan använda oss av Durable Competitive Advantage för investeringar

Kortfattat, ifall vi kan identifiera ett företag, som på ett eller annat sätt har nått en marknadsposition som medför att de har ett stort konkurrensförsprång som dessutom bedöms vara svårintagligt även på relativ lång sikt, samtidigt som företaget agerar på en marknad som förväntas växa, så finns det anledningar att tro att företaget i fråga kommer att kunna frodas framöver. Det bästa företaget inom sin klass, kommer naturligtvis kunna skörda frukterna av sitt arbete på det mest lönsamma sättet. Väldigt många sparare gör misstaget att de hellre köper något bra till ett billigt pris, än att de köper något exemplariskt till ett lite högre pris. Följden blir, att de absolut mest välmående företagen väldigt sällan kan köpas in av spararen, vilket gör att han i längden kan gå miste om företag med riktigt exceptionella kursutvecklingar som ett direkt resultat av ett exceptionellt företagsbygge.

Teorin - hitta företaget, betala ett rimligt pris

Jag återkommer här, till ett av de företag jag äger aktier i själv, och tror väldigt mycket på för framtiden (samtidigt som företaget förmodligen handlas till p/E 14-15 2009 års vinst). Bolaget är i dagsläget marknadsledare på en nischad marknad som växer snabbt, och dessutom har demografiska trender på sin sida - ett alltmer ökat internetanvändande och ökad kundmedvetenhet/kundifrågasättande, exempelvis. Företaget är Avanza.

Avanza har idag positionerat sig, som den ledande prispressaren tillsammans med Nordnet, i såväl aktie- fond, samt pensionssparande, tillsammans med det största utbudet av sparprodukter mot kund. Samtidigt, så har Avanza den överlägset bäst kostnadskontrollen av alla banker, ett competitive advantage som till stor del beror på att bolaget inte har några bankkontor - utan att sparandet sker hemifrån via Internet. På detta sätt kan Avanza ha lägst kostnader, samtidigt som de fortsätter att vara den ledande prispressaren och dessutom ökar såväl intäkter samt vinst. Kombinationen är nästintill oslagbar, och det av flera anledningar.

Varför bedöms Avanza ha ett Durable Competitive Advantage

• Avanza har kunnat skapa ett komplett kunderbjudande, men fokuserat tydligt på den marknad där de vill växa sig starka - den svenska. På detta sätt tvingas inte Avanza finansiera kostsamma utlandsexpansioner, och riskerar inte heller på samma sätt en rörig företagskultur som i slutändan kostar pengar för aktieägarna (se Nordnet).
• Ifall storbankerna skulle börja sätta Avanzas villkor, så skulle detta direkt inflika på storbankernas enorma marginaler. Storbankerna tjänar pengar på bekvämligheten flertalet sparare känner i att behålla sparandet på samma ställe som alltid - produkterbjudandet är såväl mer komplett som mer lättillgängligt från Avanzas sida.
• Även om någon storbank skulle välja att ta upp konkurrensen med Avanza, så har Avanza ett försprång på 10 år. Bolaget är redan etablerat, och det lär bli betydligt mycket svårare för storbankerna att ta tillbaka kunder från Avanza, än det kommer att vara för Avanza att genom en redan färdigarbetad och bra produkt ta kunder från storbankerna.

Kombinera detta, med att Avanza idag endast har 1,3% av den totala sparmarknaden, samt att Internetanvändandet ökar alltmer, så är det ingen underdrift att bolaget kan väntas ha en lysande framtid till mötes. Att bolaget inte behöver binda mycket pengar, utan kan expandera samtidigt som direktavkastningen för tillfället är över 5% (och med på sikt ökande vinster kommer kunna stiga vid bibehållen aktiekurs), gör inte saken sämre. Inräknat återinvesterade utdelningar, är jag övertygad om att Avanza är en potentiell mångdubblare på 10 års sikt.

Jag inser att inlägget, om än förhoppningsvis någorlunda informativt, kanske kan vara lite mer strukturerat. Jag ämnar därför att komma tillbaka till ämnet, kanske i lite mindre portioner.

Mvh David

Företagsvärdering, Parameter 2. Begreppen Owner Earnings

Dags för den andra parametern/analysmodellen jag använder vid företagsvärdering. Mycket nedan är begreppsförklaringar samt dess relevans - viktiga begrepp som sådana, för att förstå det sätt jag förespråkar företagsvärdering. Denna tar framförallt hänsyn till något som kallas diskonterade "Owner Earnings", vilket även har väldigt mycket med kapitalbindning att göra. Begreppet och appliceringen som sådan kommer av världens mest framgångsrika investerare genom tiderna: Warren Buffet.

Inledning
Vid analyser av företag, är det väldigt ofta jag ser att folk endast tar hänsyn till exempelvis vinsten som ett företag gör - varpå ett godtyckligt p/e-tal får gestalta det motiverade värdet. Givetvis kan dessa tvåminutsanalyser fylla en funktion, men i grund och botten finns det ett mervärde att vara aningen mer omfattande i sin analys. Det är nämligen, i allra största utsträckning, skillnad på olika sorters vinstmedel. Skillnaden beror framförallt på hur vinstmedlen genereras, och i vilken form de realiseras. Dessutom är det ofta väldigt missvisande att endast kolla på ett års vinst, och sedan applicera en godtycklig multipliceringsfaktor som inte nödvändigtvis svarar mot företagets rättmätiga värde.

Owner Earnings
Vad är det som skiljer Owner Earnings från den vanliga vinsten ett företag genererar? Owner Earnings, är helt enkelt den summa pengar du totalt hade fått i fickan efter att ha ägt företaget själv i ett år - vilket inte nödvändigtvis är samma sak som vinst. De flesta företag behöver göra investeringar av olika typer, och därmed binda kapital för att kunna åstadkomma ökade vinster och ökade omsättningstal. Ett företag som kräver stora nya investeringar kontinuerligt varje år, för att kunna bibehålla sin nuvarande verksamhet eller utöka den, kommer därmed allt annat lika ha lägre Owner Earnings än ett företag som inte behöver investera lika mycket i exempelvis maskiner.

Owner Earnings tar inte heller hänsyn till "osynliga" minusposter i resultaträkningen, som exempelvis avskrivningar på inventarier eller goodwill. Faktum är ju trots allt, att dessa avskrivningar inte nödvändigtvis har att göra med företagets kommande investeringsbehov: och om samma inventarier kan fortsätta att användas, även efter att avskrivningstiden är slut, så skulle medtagande av avskrivningarna vara uppenbart direkt missvisande. Ett enkelt exempel för att illustrera hur avskrivningar kan verka missvisande följer:

Ett enkelt exempel
Tänk dig att ditt företag har köpt ett annat företag för 100 000 SEK. Företaget är en privat psykologmottagning. Företaget har under de senaste 3 åren (företagets livslängd) genererat stabila förluster på 10 000 SEK per år (företagets intäkts- och utgiftsposter bedöms stabila de kommande två åren). Företagets egna kapital ligger på 100 000 SEK, vilket gör att du inte kommer få någon överskjutande goodwillpost. Låt oss anta att företagets egna kapital till fullo bestod av de inventarier (läs: fina psykologmöbler som finns i mottagningsrummet) som skall skrivas av, och har två år kvar av den redovisningsmässiga nyttjandeperioden. Du gör själv bedömningen att inventarierna har en väsentligt längre nyttjandetid än vad som redovisats, och att du i fortsättningen (från vårt uppköpsår) kommer att behöva investera 10 000 SEK per år i inventarier för att kunna fortsätta bedriva verksamhet i samma omfattning (det visar sig att dina kunder är noggranna med att mottagningen ger ett gediget intryck - för att upprätthålla standard behöver du alltså investera 10 000 SEK per år i utbyte/renovering av möblerna).

De två kvarvarande åren, kommer inventarierna att skrivas av med 50 000 SEK vardera år (avskrivningsperioden för inventarier är fem år, två år kvar av avskrivningstiden ger 100 000 / 2 = 50 000). Denna post på 50 000 SEK, kommer att räknas med i resultaträkningen - och har även varit medräknad under de senaste 3 åren.

När vi kollar på resultaträkningen, ser det alarmerande ut - en förlust på 10 000 SEK per år har väl aldrig gjort någon människa rik? Men kolla ett steg längre: Inventarierna vi äger i företaget, kommer att kunna fortsätta nyttjas, och vi har gjort bedömningen att vi behöver investera 10 000 SEK per år i inventarier för att kunna upprätthålla nuvarande standard. Den enda utbetalningspost som påverkar oss, är alltså de 10 000 SEK per år som vi årligen kommer behöva investera. För att räkna ut Owner Earnings tar vi följande tre steg:

1. Tar den uppskattade vinsten för det givna året. Alltså en förlust på 10 000 SEK.
2. Lägger till avskrivningarna på vinsten eller förlusten. Alltså - 10 000 + 50 000 = 40 000 SEK.
3. Drar av det långsiktiga investeringsbehovet för att upprätthålla nuvarande företagsposition. Alltså 40 000 - 10 000 SEK = 30 000 SEK.

Owner Earnings, från år 1, är alltså 30 000 SEK - trots att vi rent redovisningsmässigt gjorde en förlust på 10 000 SEK! Oavsett vad som står i redovisningen/resultaträkningen, så kommer vi alltså att ha tjänat 30 000 SEK efter att ha varit innehavare av verksamheten i ett år - med tanke på att vi gav 100 000 SEK för företaget, så ser det ut som en riktigt fin investering!

Free Cash Flow kontra Owner Earnings
Begreppet Owner Earnings är alltså i princip detsamma som fritt kassaflöde (free cash flow), med reservationen att Owner Earnings använder justerade siffror för att uppskatta det långsiktiga investeringsbehovet för företaget i fråga - istället för att, som ofta förespråkas när fritt kassaflöde ska beräknas, endast se på investeringsbehovet för ett givet år och sedan förutsätta att denna siffra är den mest representabla för framtiden.

När Owner Earnings beräknas, är det därför oerhört viktigt att vi inte baserar siffrorna på ett enskilt år - utan bedömer det kommande investeringsbehovet. Kanske så kräver vår verksamhet att vi gör en extra stor investering endast vart femte år - och att beräkna sina siffror utefter detta femte året kommer att ge oss en felvisande (och alltför pessimistisk) bild av verksamhetens värde. Ett bra sätt att få koll på historiska Owner Earnings och därmed kunna göra en bättre bedömning för framtiden, är att se på genomsnittligt investeringsbehov över lång tid (samt hur detta investeringsbehov har förändrats över tiden i och med att företaget växt, vilket det förmodligen har gjort).

Som applicering i företagsvärdering
En applicering av Owner Earnings som sådana, kan göras genom att se hur Owner Earnings har förändrats under en tioårsperiod och därefter skatta hur de kommer att kunna förändras i framtiden. Vid nuvarande Owner Earnings, och en konservativt tilltagen uppskattning gällande vad företaget i fråga kommer att kunna åstadkomma i framtiden, kan dessa Owner Earnings sedan diskonteras mot den riskfria räntan plus en lämplig riskpremie för att ge en pekpinne om vad det egentliga värde är. Jag brukar diskontera framtida antagna vinster med 10%, samtidigt som jag alltid gör ett antagande om klart avtagande tillväxt från historiska siffror (ett företag som växt med 20% per år i tio år, kommer att ha svårt att växa lika mycket under nästa 10-årsperiod - men kanske kan företaget klara 15% de första tre åren, och därefter 10%?). När dessa Owner Earnings diskonterats mot din diskonteringsränta, för varje enskilt år tio år framåt i tiden, och summan av dessa nuvärden har beräknats - då har vi ett skattningsvärde för vad företaget i fråga är värt (som, ifall vi har skött oss rätt, dessutom är konservativt tilltaget).

Teorin applicerad i praktiken
Exempel på företag som jag personligen inhandlat efter att ha lagt särskild uppmärksamhet till Owner Earnings och att dessa sett riktigt fördelaktiga ut för en långsiktig investering, är Nobia och Ballingslöv. I mångt och mycket har jag dock haft svårt att se och bestämma deras durable competitive advantage på ett riktigt uttömmande sätt - vilket gör att mina uppskattningar om framtida vinster mer eller mindre varit oväsentliga och blivit bortprioriterade vid min bedömning. Jag har snarare konstaterat "vid den här intjäningsförmågan så motsvarar värderingen en årsränta på över 10%, samtidigt som båda företag har visat styrka och växt under en relativt lång tid. Dessutom torde det finnas förutsättningar för att fortsatt växa på en den fragmenterade köksmarknaden".

Att endast använda sig av historiska siffror (som jag i princip gjort vid Nobia och Ballingslöv) är tyvärr inte tillräckligt för att göra en rimlig uppskattning av ett företags framtid - vilket med säkerhet gör att dessa investeringar är mer osäkra för min del. Förvisso tenderar bra företag att fortsätta att utvecklas bra, och dåliga sådana fortsätter att producera skräp - men det är av största vikt att även titta på företagets välmående i denna stund, i den utsträckning det går. Denna bedömning, syftar till att utreda om, och på vilket sätt, ett företag har ett uthålligt konkurrensmässigt försprång gentemot övriga marknadsaktörer (durable competitive advantage) - och att sedan bedöma vad detta försprång innebär i form av fortsatta möjligheter till att generera mer pengar till aktieägarna.

Durable competetive advantage
Ett företag som inte är välpositionerat gentemot andra aktörer, kan få det svårt att fortsätta prestera väl. En annan typ av investering, handlar om att investera i företag som uteslutande har ett väldigt stort durable competitive advantage - som i sig medför att bolaget i fråga kan spås en lysande framtid, och med den lysande framtiden såväl starkt stigande vinster samt aktiekurs (förutsatt att du gjort din läxa och inte betalat för mycket pengar). Ett tecken på att ett företag innehar ett durable competitive advantage (men långtifrån det enda tecknet), är att bolaget i fråga behöver binda väldigt lite pengar för att kunna generera fortsatta ökningar i såväl vinst som omsättning.

Mer om detta, durable competitive advantage, i ett senare inlägg om företagsvärdering.

Mvh David

Företagsvärdering, Parameter 1. Eget kapital och Värdeinvestering

Tänkte dela upp följande ämne i flera delar, framförallt då jag anser att ämnet företagsvärdering som sådant är intressant att belysa från flera olika perspektiv - och att olika investeringar görs på olika grunder. Den enda gemensamma faktorn i mina investeringar är att de alla är ämnade att tjäna pengar - någonting som inte nödvändigtvis behöver vara ett mål för en annan investerare. Att investera för att främja verksamheter som ligger en nära hjärtat, skaffa sig makt, eller på annat sätt kringgå maximal avkastning som princip kan även dessa vara investeringar för vissa typer av människor. Jag är inte en av dem.

Inledning
Vid företagsvärdering finner jag det inte nödvändigt att komma fram till alltför exakta eller specificerade värden. Alla värden som räknas fram, kommer att vara överslagsvärden på ett eller annat sätt, och de skall därmed behandlas som sådana. Jag har i tidigare inlägg kommenterat begreppet Säkerhetsmarginal (Margin of Safety) - vilket kortfattat innebär att du håller dig till bolag som kan påvisa flera olika sorters säkerhetsmarginaler i form av såväl värdering samt produkter och företaget i övrigt. Inspiration tages framförallt från boken The Intelligent Investor med Benjamin Graham.

Värdeinvestering
Den första form av investering jag började kolla på, var det rena substanscaset - så kallad value investing alternativt värdeinvestering. Teorin är enkel: ifall du köper ett bolag under dess verkliga egna kapital, samtidigt som bolaget i fråga genererar vinster och betalar utdelningar - så har du dig ett potentiellt case.

Investeringsprincipen är såväl enkel att följa, förstå och applicera. Ifall du hittar ett företag, som vid likvidation hade kunnat dela ut 100 SEK per aktie till aktieägarna, samtidigt som bolaget historiskt har tjänat bra med pengar och kan antas fortsätta göra detsamma - så torde fallhöjden inte vara alltför stor. På sikt är det väldigt svårt att se, att ett bolags tillgångar skall vara värda mindre innanför bolaget än utanför detsamma - så länge företaget i fråga genererar vinster till aktieägarna.

Ett exempel
Ett exempel på bolag som jag tidigare köpt, och även drygat ut mitt innehav efter kursfall, som stämmer överens på denna kategori är Broström. Det råder i dagsläget ett väldigt sug på fartyg, och världsmarknadspriserna på tankers har skjutit i höjden till följd av detta. Eftersom rederibranschen är en väldigt kapitalintensiv industri, kommer dessa höjda världsmarknadspriser få ett stort genomslag i Broströms likvidationsvärde.

Broström har, bekräftat av utomstående värderare, kommunicerat övervärden i fartygsflottan så stora att det egentliga substansvärdet i Broström ligger långt över det redovisade egna kapitalet - och det är fullt möjligt att övervärdet är så stort att det egentliga egna kapitalet borde ligga på 100 SEK per aktie. När Broströms då handlas till blott 43 SEK per aktie, och har en direktavkastning på runt 7% och ett 1-siffrigt p/e-tal på såväl genomsnittet för de senaste fem årens vinster som ett marginalviktat genomsnitt över den senaste tioårsperioden baserat på dagens omsättning - så torde investeringen ha klart potentiell uppsida, även om Broström har 2-3 tuffa år framför sig (vilket vi idag inte vet någonting om).

Value investing in short
Sammanfattningsvis, kan snabb värdeinvestering alltså sammanfattas till:

1. Hitta ett företag vars verkliga substansvärde är långt över börsvärdet.
2. Förvissa dig om att företaget i fråga tjänar, och har tjänat pengar (ju mer desto bättre)
3. Köp och behåll tills värderingen inte längre följer dina förutbestämda krav.

Exempel på krav för en investering av nyss nämnda karaktär, kan exempelvis vara att

1. Endast köpa bolag som värderas till 60% av sitt verkliga substansvärde, eller mindre.
2. Endast köpa bolag som värderas till max 15 gånger årsvinsten.
3. Endast köpa bolag som har en direktavkastning på 4% eller mer.

När börsvärdet uppgår till ex.v. 80% av det egentliga substansvärdet, skall då aktien i fråga säljas - om denna riktlinje satts ut före investeringen (jag använder inte ovanstående parametrar, men jag anser att de kan fungera som riktlinjer). Värdeinvestering baserat på substans, har väldigt ofta den karaktären att investeringar kommer att ske i bolag som på ett eller annat sätt är väldigt impopulära för tillfället på marknaden - dessa bolag tillhör oftast inte den karaktär av bolag med världens mest lysande framtid till mötes à la Coca Cola, men kan ändock fungera som ett väldigt bra lågrisksparande.

Exempel där riktig värdeinvestering baserat på substansvärde kan föreligga idag i Sverige, är ex.v. inom skogs- och rederisektorn.

Fallgropar med värdeinvestering baserat på substans.
När ett bolag värderas långt under sitt substansvärde, är det väldigt viktigt att fråga sig "varför?". Om detta "varför?" gör gällande att bolaget i fråga är misskött, och har en fortsatt väldigt dyster framtid till mötes, kan det stundtals vara en dålig investering att ens då röra bolaget i fråga. Exempel kan vara att ledning och huvudägare inte är intresserade av att realisera aktieägarvärden på något sätt, utan känner sig konfortabla med att verksamheten handlas långt under substansvärdet. Ifall ledningen avisierar och genomför återkommande återköp av aktier, är detta ett sätt att minska substansrabatten och samtidigt själva genomföra investeringar som direkt ger en förkrossande ROI (return on investment) för aktieägarna.

En annan fallgrop, är att det egna kapitalet som står i årsredovisningen aldrig någonsin är det verkliga egna kapitalet. Jag kan inte poängtera den här poängen tydligt nog. Det finns flera olika typer av redovisade tillgångar i ett bolag - vissa av dessa ser jag som helt klart mer värda än andra. Ifall tillgångarna består av godwill som erhållits vid förvärv av andra rörelser, så är denna goodwill inte riktigt eget kapital. Exempel riktigt eget kapital är eget kapital som på ett eller annat sätt på ett rimligt sätt kan realiseras vid likvidation av företaget i fråga. Består företagets tillgångar av rena kontanter, så är detta naturligtvis mumma för aktieägarna, då kontanter har en tendens att behålla sitt värde på andrahandsmarknaden. Består företagets tillgångar av fastigheter i en stad med över 50 000 invånare, torde även dessa tillgångar vara relativt lättsålda. Men ifall företagets tillgångar uteslutande består av föråldrade maskiner, goodwill, och ett svårsålt lager, så kommer det redovisade egna kapitalet ofta ligga över det verkliga realiseringsbara egna kapitalet. När jag pratar eget kapital, pratar jag alltså slaktvärde, inget annat.

Värdeinvestering som komplement

Att värdeinvestera behöver inte nödvändigtvis göras i ett vakum och som enda synsättet på sina investeringar. Tvärtom, förespråkar jag värderelaterad substansvärdering som ett komplement till värdering av alla företag, oavsett typ. Allt annat lika, är det naturligtvis bättre att ett företag i fråga har ett större eget kapital att kunna parera svåra tider med (eller dela ut till mig). Komplementsdelen är något jag kommer att sammanfatta i ett kommande inlägg, där jag sammanfattar de olika överhängande företagsvärderingsmetoder jag applicerar, i ett sammanfattande inlägg.

Om ni har några som helst frågor, är jag naturligtvis tacksam att ta emot dessa. Investeringar har en livslång inlärningskurva, så förvänta er inte att bli nästa Warren Buffet på en vecka. Att inneha ett intresse, och finna intellektuell stimulans av att värdera företag och lära sig mer om detta ämne är ofta en grundförutsättning för att nå riktigt bra kunskapsnivå på sikt. Oavsett värdering, innebär alltid aktieinvesteringar ett risktagande. Det är därför av största vikt att göra en såväl gedigen analys, som att inte bli övermodig i sitt risktagande. En bra grundregel är därför vara att aldrig investera pengar som du inte känner dig konfortabel med kan fluktuera starkt i värde - som investerare ska du vara beredd på att aktierna du äger kan halveras i börsvärde, utan att du för den delen blir orolig för ditt tagna investeringsbeslut (sista frasen är tagen av Buffet själv).

Mvh David