Företagsvärdering, Parameter 1. Eget kapital och Värdeinvestering

Tänkte dela upp följande ämne i flera delar, framförallt då jag anser att ämnet företagsvärdering som sådant är intressant att belysa från flera olika perspektiv - och att olika investeringar görs på olika grunder. Den enda gemensamma faktorn i mina investeringar är att de alla är ämnade att tjäna pengar - någonting som inte nödvändigtvis behöver vara ett mål för en annan investerare. Att investera för att främja verksamheter som ligger en nära hjärtat, skaffa sig makt, eller på annat sätt kringgå maximal avkastning som princip kan även dessa vara investeringar för vissa typer av människor. Jag är inte en av dem.

Inledning
Vid företagsvärdering finner jag det inte nödvändigt att komma fram till alltför exakta eller specificerade värden. Alla värden som räknas fram, kommer att vara överslagsvärden på ett eller annat sätt, och de skall därmed behandlas som sådana. Jag har i tidigare inlägg kommenterat begreppet Säkerhetsmarginal (Margin of Safety) - vilket kortfattat innebär att du håller dig till bolag som kan påvisa flera olika sorters säkerhetsmarginaler i form av såväl värdering samt produkter och företaget i övrigt. Inspiration tages framförallt från boken The Intelligent Investor med Benjamin Graham.

Värdeinvestering
Den första form av investering jag började kolla på, var det rena substanscaset - så kallad value investing alternativt värdeinvestering. Teorin är enkel: ifall du köper ett bolag under dess verkliga egna kapital, samtidigt som bolaget i fråga genererar vinster och betalar utdelningar - så har du dig ett potentiellt case.

Investeringsprincipen är såväl enkel att följa, förstå och applicera. Ifall du hittar ett företag, som vid likvidation hade kunnat dela ut 100 SEK per aktie till aktieägarna, samtidigt som bolaget historiskt har tjänat bra med pengar och kan antas fortsätta göra detsamma - så torde fallhöjden inte vara alltför stor. På sikt är det väldigt svårt att se, att ett bolags tillgångar skall vara värda mindre innanför bolaget än utanför detsamma - så länge företaget i fråga genererar vinster till aktieägarna.

Ett exempel
Ett exempel på bolag som jag tidigare köpt, och även drygat ut mitt innehav efter kursfall, som stämmer överens på denna kategori är Broström. Det råder i dagsläget ett väldigt sug på fartyg, och världsmarknadspriserna på tankers har skjutit i höjden till följd av detta. Eftersom rederibranschen är en väldigt kapitalintensiv industri, kommer dessa höjda världsmarknadspriser få ett stort genomslag i Broströms likvidationsvärde.

Broström har, bekräftat av utomstående värderare, kommunicerat övervärden i fartygsflottan så stora att det egentliga substansvärdet i Broström ligger långt över det redovisade egna kapitalet - och det är fullt möjligt att övervärdet är så stort att det egentliga egna kapitalet borde ligga på 100 SEK per aktie. När Broströms då handlas till blott 43 SEK per aktie, och har en direktavkastning på runt 7% och ett 1-siffrigt p/e-tal på såväl genomsnittet för de senaste fem årens vinster som ett marginalviktat genomsnitt över den senaste tioårsperioden baserat på dagens omsättning - så torde investeringen ha klart potentiell uppsida, även om Broström har 2-3 tuffa år framför sig (vilket vi idag inte vet någonting om).

Value investing in short
Sammanfattningsvis, kan snabb värdeinvestering alltså sammanfattas till:

1. Hitta ett företag vars verkliga substansvärde är långt över börsvärdet.
2. Förvissa dig om att företaget i fråga tjänar, och har tjänat pengar (ju mer desto bättre)
3. Köp och behåll tills värderingen inte längre följer dina förutbestämda krav.

Exempel på krav för en investering av nyss nämnda karaktär, kan exempelvis vara att

1. Endast köpa bolag som värderas till 60% av sitt verkliga substansvärde, eller mindre.
2. Endast köpa bolag som värderas till max 15 gånger årsvinsten.
3. Endast köpa bolag som har en direktavkastning på 4% eller mer.

När börsvärdet uppgår till ex.v. 80% av det egentliga substansvärdet, skall då aktien i fråga säljas - om denna riktlinje satts ut före investeringen (jag använder inte ovanstående parametrar, men jag anser att de kan fungera som riktlinjer). Värdeinvestering baserat på substans, har väldigt ofta den karaktären att investeringar kommer att ske i bolag som på ett eller annat sätt är väldigt impopulära för tillfället på marknaden - dessa bolag tillhör oftast inte den karaktär av bolag med världens mest lysande framtid till mötes à la Coca Cola, men kan ändock fungera som ett väldigt bra lågrisksparande.

Exempel där riktig värdeinvestering baserat på substansvärde kan föreligga idag i Sverige, är ex.v. inom skogs- och rederisektorn.

Fallgropar med värdeinvestering baserat på substans.
När ett bolag värderas långt under sitt substansvärde, är det väldigt viktigt att fråga sig "varför?". Om detta "varför?" gör gällande att bolaget i fråga är misskött, och har en fortsatt väldigt dyster framtid till mötes, kan det stundtals vara en dålig investering att ens då röra bolaget i fråga. Exempel kan vara att ledning och huvudägare inte är intresserade av att realisera aktieägarvärden på något sätt, utan känner sig konfortabla med att verksamheten handlas långt under substansvärdet. Ifall ledningen avisierar och genomför återkommande återköp av aktier, är detta ett sätt att minska substansrabatten och samtidigt själva genomföra investeringar som direkt ger en förkrossande ROI (return on investment) för aktieägarna.

En annan fallgrop, är att det egna kapitalet som står i årsredovisningen aldrig någonsin är det verkliga egna kapitalet. Jag kan inte poängtera den här poängen tydligt nog. Det finns flera olika typer av redovisade tillgångar i ett bolag - vissa av dessa ser jag som helt klart mer värda än andra. Ifall tillgångarna består av godwill som erhållits vid förvärv av andra rörelser, så är denna goodwill inte riktigt eget kapital. Exempel riktigt eget kapital är eget kapital som på ett eller annat sätt på ett rimligt sätt kan realiseras vid likvidation av företaget i fråga. Består företagets tillgångar av rena kontanter, så är detta naturligtvis mumma för aktieägarna, då kontanter har en tendens att behålla sitt värde på andrahandsmarknaden. Består företagets tillgångar av fastigheter i en stad med över 50 000 invånare, torde även dessa tillgångar vara relativt lättsålda. Men ifall företagets tillgångar uteslutande består av föråldrade maskiner, goodwill, och ett svårsålt lager, så kommer det redovisade egna kapitalet ofta ligga över det verkliga realiseringsbara egna kapitalet. När jag pratar eget kapital, pratar jag alltså slaktvärde, inget annat.

Värdeinvestering som komplement

Att värdeinvestera behöver inte nödvändigtvis göras i ett vakum och som enda synsättet på sina investeringar. Tvärtom, förespråkar jag värderelaterad substansvärdering som ett komplement till värdering av alla företag, oavsett typ. Allt annat lika, är det naturligtvis bättre att ett företag i fråga har ett större eget kapital att kunna parera svåra tider med (eller dela ut till mig). Komplementsdelen är något jag kommer att sammanfatta i ett kommande inlägg, där jag sammanfattar de olika överhängande företagsvärderingsmetoder jag applicerar, i ett sammanfattande inlägg.

Om ni har några som helst frågor, är jag naturligtvis tacksam att ta emot dessa. Investeringar har en livslång inlärningskurva, så förvänta er inte att bli nästa Warren Buffet på en vecka. Att inneha ett intresse, och finna intellektuell stimulans av att värdera företag och lära sig mer om detta ämne är ofta en grundförutsättning för att nå riktigt bra kunskapsnivå på sikt. Oavsett värdering, innebär alltid aktieinvesteringar ett risktagande. Det är därför av största vikt att göra en såväl gedigen analys, som att inte bli övermodig i sitt risktagande. En bra grundregel är därför vara att aldrig investera pengar som du inte känner dig konfortabel med kan fluktuera starkt i värde - som investerare ska du vara beredd på att aktierna du äger kan halveras i börsvärde, utan att du för den delen blir orolig för ditt tagna investeringsbeslut (sista frasen är tagen av Buffet själv).

Mvh David